25.09.2013 Views

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

aktivitetsersättning har fördubblats sedan 2005<br />

(figur 3.6).<br />

En stor andel av dem som får detta stöd har<br />

en diagnosticerad psykisk funktionsnedsättning.<br />

Att den psykiska ohälsan bland unga har ökat är<br />

en av förklaringarna till uppgången (Inspektionen<br />

för socialförsäkringen 2011). Inspektionen<br />

för socialförsäkringen beskriver det också som<br />

att ”beteendestörningar som ADHD” är det som<br />

har ökat mest sedan 2006, särskilt bland unga<br />

mellan 25 och 29 år.<br />

Vid 2010 hade ökningen av den grupp som får<br />

aktivitetsersättning mattats av, vilket troligen<br />

berodde på de hårdare krav för att få aktivitetsersättning<br />

för nedsatt arbetsförmåga som infördes<br />

2008 (se Inspektionen för socialförsäkringen<br />

2011). Tiden för ersättning har också blivit<br />

kortare, även om många har ersättning under en<br />

lång period. En allt högre andel går också vidare<br />

till arbetslivet inom en tvåårsperiod vid en jämförelse<br />

mellan de som påbörjade ersättningsperioden<br />

1999 respektive 2006 (Inspektionen för<br />

socialförsäkringen 2011).<br />

Aktivitetsersättning<br />

vid förlängd skolgång<br />

Antalet unga med aktivitetsersättning ökar bland<br />

19-åringar. Åttio procent av dessa 19-åringar<br />

beviljas aktivitetsersättning för förlängd skolgång<br />

för att avsluta grundskole- eller gymnasiestudier.<br />

Majoriteten av dessa går sedan över till<br />

aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga<br />

när studierna är avslutade.<br />

Inspektionen för socialförsäkringen (20<strong>12</strong>)<br />

har lyft fram flera problem kring detta. De har<br />

i likhet med Skolinspektionen (2011) lyft fram<br />

att personer som egentligen borde få sina behov<br />

tillgodosedda inom ordinarie skola har<br />

hänvisats till särskola. Det finns också stora<br />

skillnader mellan dem som beviljas ersättning<br />

103<br />

för förlängd skolgång i möjligheten att etablera<br />

sig i arbetslivet. Det medicinska underlag som<br />

Försäkringskassan baserar sina beslut om aktivitetsersättning<br />

för nedsatt arbetsförmåga på<br />

behöver också bli betydligt bättre. De som har<br />

haft bidrag för förlängd skolgång ska bedömas<br />

på samma sätt som andra.<br />

Sammantaget lyfter Inspektionen för socialförsäkringen<br />

fram att en del av dessa unga har<br />

behov av ett långvarigt, kanske livslångt, stöd,<br />

men att det också finns tendenser till inlåsningseffekter<br />

i bidragssystemet för delar av gruppen.<br />

Det kan handla om att bristande <strong>utredning</strong> gör<br />

att en person placeras i särskola och att denne<br />

efter avslutade studier får aktivitetsersättning<br />

för nedsatt arbetsförmåga utan att en ordentlig<br />

<strong>utredning</strong> av förmågan har genomförts. Exempel<br />

på initiativ för att förstärka arbetsmarknadsetableringen<br />

för unga från gymnasiesärskolan<br />

finns i kapitel 2 och 7.<br />

Insatser för unga med<br />

aktivitetsersättning<br />

En allt större andel av de unga som kommer in<br />

i aktivitetsersättningen har aldrig varit i kontakt<br />

med arbetslivet (Försäkringskassan 20<strong>12</strong>a).<br />

Detta är en förändring som har skett under de<br />

senaste tio åren. Det är också så att en växande<br />

andel av de som får aktivitetsersättning tidigare<br />

i sitt liv har tagit emot en eller flera ersättningar<br />

som riktar sig till personer med funktionsnedsättning.<br />

Försäkringskassan (20<strong>12</strong>a) har också genomfört<br />

en studie av akter som gäller unga med aktivitetsersättning<br />

i minst ett år. Denna visar att<br />

en stor andel har deltagit i någon typ av insatser<br />

med syfte att få, återfå eller öka arbetsförmågan<br />

alternativt att få en meningsfull sysselsättning.<br />

Vanligast är att ha deltagit i daglig verksamhet<br />

enlig LSS. Detta kombineras ofta med behand-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!