Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Anpassning och stöd<br />
Sysselsatta personer med funktionsnedsättning<br />
och nedsatt arbetsförmåga har fått svara på om de<br />
har behov av någon form av åtgärder på arbetsplatsen<br />
för att kunna utföra sitt arbete (Arbetsförmedlingen<br />
& Statistiska centralbyrån 2009).<br />
Knappt tre av fyra uppgav att de hade behov<br />
av minst en åtgärd. De vanligaste åtgärderna<br />
var anpassade arbetsuppgifter, anpassat arbetstempo<br />
och anpassad arbetstid (mellan 35 och 40<br />
procent önskade någon av dessa åtgärder). Något<br />
mer än 20 procent behövde anpassade hjälpmedel.<br />
Lokalanpassning, transport till och från<br />
arbetsplatsen samt personligt biträde var mindre<br />
vanligt.<br />
Av de med behov av anpassning uppgav 83<br />
procent av kvinnorna och 84 procent av männen<br />
att de får sina behov tillgodosedda. De två<br />
områden där minst andel upplevde att de fick<br />
sina behov tillgodosedda var personligt biträde<br />
(58,2 procent) respektive transport till och från<br />
arbetsplatsen (66,6 procent). Bland de som inte<br />
var sysselsatta var det knappt hälften som upplevde<br />
att de hade behov av åtminstone en anpassande<br />
åtgärd för att kunna arbeta.<br />
Arbetsförmedlingen erbjuder arbetshjälpmedel,<br />
personlig konsulent (SIUS) och stöd för<br />
att starta näringsverksamhet. Användningen<br />
av dessa stöd har ökat både bland vuxna och<br />
bland unga mellan 2007 och 2011 (Handisam<br />
20<strong>12</strong>). Ökningen gäller både kvinnor och män.<br />
Användningen av arbetshjälpmedel har särskilt<br />
ökat bland unga. Ökad information till elever<br />
genom skolan kan vara en orsak till detta.<br />
119<br />
Arbete bland olika<br />
arbetsgivare<br />
Det går också att lyfta fram det arbete som sker i<br />
olika sektorer. Detta kan ställas i relation till hur<br />
stor andel av samtliga anställda i Sverige som<br />
finns i olika verksamhetsformer. Av landets anställda<br />
finns 69 procent i privat sektor, knappt<br />
20 procent i kommuner, 6 procent i landsting<br />
och knappt 6 procent i staten (Sveriges Kommuner<br />
och Landsting 20<strong>12</strong>).<br />
Svenskt Näringsliv<br />
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv<br />
(2011) har lyft fram att unga med funktionsnedsättning<br />
har särskilda svårigheter att etablera<br />
sig på arbetsmarknaden. De lyfter bland annat<br />
fram brister i utbildningsmöjligheterna och höga<br />
anställningskostnader som orsak. De pekar på<br />
behovet av att se över de många olika subventionerade<br />
anställningar som finns (vilket gjorts i<br />
FunkA-<strong>utredning</strong>en), samtidigt som ett förbättrat<br />
företagsklimat ses som avgörande för att en högre<br />
andel ska få anställning.<br />
Sveriges Kommuner och Landsting<br />
Sveriges Kommuner och Landsting arbetar under<br />
20<strong>12</strong>–2016 med att deras medlemmar som<br />
arbetsgivare ska ta särskilt ansvar för personer<br />
med funktionshinder. De gör i rapporten Funktionsnedsättning<br />
och arbete (20<strong>12</strong>) bedömningen<br />
att många kommuner och landsting har god<br />
tillgänglighet (drygt två tredjedelar). Däremot<br />
saknas ofta politiska beslut för att öka möjligheterna<br />
till anställning för personer med funktionsnedsättning.<br />
I rapporten lyfts goda exempel<br />
fram, bland annat att Handikappförbunden i<br />
år har utsett fem modellkommuner som har ett<br />
ambitiöst arbete för målgruppen. Dessa är Hudiksvall,<br />
Kristinehamn, Partille, Skellefteå och<br />
Tyresö (se Handikappförbunden 20<strong>12</strong>).
Change language