Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

sättningar är till gagn för alla. Det kan till exempel
handla om att skolpersonal genom ökad kunskap
lättare upptäcker funktionsnedsättningar
som kan leda till att diagnoser ställs och att den
unge därigenom får den hjälp denne är berättigad
till. En av våra intervjupersoner berättade
till exempel att hon fick sin dyslexidiagnos först
dagen före sin studentexamen.
Bättre kunskap bland arbetsgivare kan leda till
en förändrad syn på funktionsnedsättning och
att inte se det som ett hinder utan som en tillgång.
På så sätt ökar möjligheten för unga med
funktionsnedsättning att få en anställning. En
ökad kunskap kan också vara ett sätt att minska
risken för utsatthet i skolan, i arbetslivet och på
fritiden.
Stärk de unga
För att förbättra unga funktionsnedsattas levnadsvillkor
är det inte bara omgivningen och
vuxenvärlden som behöver få mer kunskap. Det
handlar också om att öka kunskapen bland unga
om den egna funktionsnedsättningen och om
vilka rättigheter de har i samhället. Vi har tidigare
beskrivit hur det kan vara svårt att gå från
ung till ung vuxen och att veta vilka möjligheter
man har när man kanske har flyttat hemifrån och
ska klara sig mer på egen hand.
För personer med funktionsnedsättning är det
viktigt att ge informationen i alternativa format
som lättläst, uppläst information och teckenspråk.
Sådana format finns endast i begränsad
omfattning på kommunernas webbplatser. Mindre
än hälften av kommunerna har uppläst information
och mindre än var tredje kommun har
information på lättläst svenska. Dessa lösningar
kan underlätta för alla att ta till sig information,
inte bara för personer med funktionsnedsättning.
Ett annat viktigt område är att stärka unga
funktionsnedsattas inflytande. Inflytande och
296
delaktighet gäller många områden. Det är viktigt
att se till att unga med funktionsnedsättning
får ett ökat inflytande över politiska beslut, beslut
inom skolan samt i planeringen och genomförandet
av stöd.
En närbesläktad fråga rör delaktigheten i samhället
för unga med funktionsnedsättning. För
den enskilde kan delaktigheten förbättras genom
gemensamma aktiviteter som friluftsdagar och
skolresor, men givetvis också i skolvardagen.
Flera reformer har genomförts för att stärka
självbestämmande och inflytande för personer
som får stöd via kommunernas socialtjänst. Det
finns signaler om bristande inflytande i vem
som ska ge stöd och hur stödet ska utformas,
till exempel begränsade möjligheter att välja
assistent eller ledsagare. Socialstyrelsen driver
ett arbete som bland annat handlar om att stärka
inflytandet vid handläggning av lag (1993:387)
om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS).
Det är viktigt att slå fast att ansvaret för att alla
ska ha ett självständigt liv och ha lika förutsättningar
att vara delaktiga inte främst ligger på
individen utan på samhället.
Brister i samhällets stöd
Stöd som riktas till personer med funktionsnedsättning
regleras av olika lagar och förordningar
och ges av staten, kommunerna och landstingen.
Vilken sorts stöd man får beror på vilken funktionsnedsättning
man har. Det innebär att unga
med funktionsnedsättning ofta har många kontakter
med företrädare för kommunerna, staten
och landstingen.
Mångfalden av huvudmän och stöd riskerar att
skapa stuprörstänkande inom och mellan ansvariga
huvudmän och brist på samordning av olika
stödformer togs upp som ett problem av de unga
vi intervjuade. De upplever att det är stor skill-