Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Övriga metoder
I detta kapitel har vi främst behandlat de två
enkätundersökningar vi till stor del utgår från i
vår statistiska analys. I vårt arbete med Fokus 12
har vi även använts oss av andra metoder. Under
hösten har vi genomfört semistrukturerade intervjuer
med 12 unga personer i åldern 15–29 år
med olika typer av funktionsnedsättningar. Av
de intervjuade personerna var sex tjejer och sex
killar. Särskilda kontakter har även tagits med
representanter för de verksamheter i kommuner
som riktar sig till unga funktionsnedsatta och
som beskrivs i kapitel 8. Vi har gjort en grundlig
genomgång av vad som hittills har skrivits och
vad som är på gång inom de olika temaområdena.
Under året har vi vid flera tillfällen samrått
med Handisam, Barnombudsmannen, Kulturrådet
och Socialstyrelsen samt en rad andra
relevanta aktörer bland forskare och myndigheter.
Vi har även samrått med Nätverket unga för
tillgänglighet, NUFT. Ett nätverk som består av
cirka tio ungdomsorganisationer som företräder
unga med olika funktionsnedsättningar.
Avgränsningar
I denna rapport ger vi en bred bild av levnadsvillkoren
för unga med funktionsnedsättning
utifrån ett flertal områden. Det är dock flera aspekter
som hade varit intressant att studera ytterligare,
men som vi av olika anledningar inte
haft möjlighet att göra.
I rapporten beskriver vi eventuella skillnader
efter bakgrundsvariablerna åldersgrupp och
kön. Vi redovisar dock inte bakgrundsvariabler
som socioekonomisk bakgrund, utländsk bakgrund,
sexuell läggning eller identitet samt var i
landet man bor. Anledningen till detta är främst
de beskrivna begränsningarna i det statistiska
materialet som gör att det är svårt att redovisa
39
fler undergrupper, men också resursmässiga
och tidsmässiga begränsningar. De begränsade
förutsättningarna i det statistiska materialet har
även gjort att vi, med några få undantag, inte
heller haft möjlighet att beskriva unga funktionsnedsattas
levnadsvillkor över tid.
I Ungdomsstyrelsens undersökningar möter vi
ofta utmaningar när vi vill beskriva levnadsvillkor
för de yngsta i ungdomsgruppen. Personer
under 16 år ingår sällan i urvalet i statistiska undersökningar,
ofta beroende på att den som ansvarar
för undersökningen måste vända sig till
vårdnadshavaren för att få tillstånd innan denne
får be ett barn under 16 år att besvara en enkät.
I Fokus 12 var vår avsikt initialt att även använda
oss av SCB:s Undersökningarna av barns
levnadsförhållanden (Barn-ULF), en riksrepresentativ
urvalsundersökning som riktar sig till
barn och unga i åldern 10–18 år för att få med
de yngsta ungdomarna. Efter att ha samrått med
SCB och fått veta de statistiska begränsningarna
i materialet avstod vi från att göra en sådan
beställning. Levnadsvillkoren för de yngsta
i ungdomsgruppen redovisas i rapporten främst
genom Statens folkhälsoinstituts undersökning
riktad till elever i årskurs 6 och 9 (Statens folkhälsoinstitut
2011) samt genom våra intervjuer
med unga.
Ett annat område som ofta har stor betydelse
för levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning
är relationen till anhöriga. Vilken
familjesituation man lever i och i vilken utsträckning
man får stöd från anhöriga påverkar
alla unga och kanske särskilt funktionsnedsatta
med särskilda behov. Detta är dock ett tema som
vi i liten utsträckning beskriver i rapporten.
Den stora mängd olika stödformer som ges till
unga funktionsnedsatta inom olika områden är
inte heller något som vi har haft möjlighet att