Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Representation och politiskt inflytande<br />
Det finns flera typer av argument för att samhällets<br />
olika sociala grupper bör finns representerade<br />
bland våra folkvalda beslutsfattare. I<br />
den ungdomspolitiska propositionen Makt att<br />
bestämma – rätt till välfärd (prop. 2004/05:2)<br />
lyfts bland annat resursargumentet, att till exempel<br />
unga är en resurs då unga har särskilda<br />
erfarenheter och egenskaper som kan bidra till<br />
ett bra beslutsfattande. Även rättviseargumentet,<br />
att det helt enkelt är orättvist om inte unga<br />
får delta i beslutsfattandet, lyfts i propositionen.<br />
Dessa argument gäller lika mycket för personer<br />
med funktionsnedsättning (prop. 2004/05:2). I<br />
inledningen av detta kapitel beskrev vi också<br />
hur ungas rätt till inflytande är fastslagen i både<br />
internationella konventioner och svensk lagstiftning.<br />
Därtill är rätten till verkligt inflytande ett<br />
av två övergripande mål inom ungdomspolitiken.<br />
Här beskrivs först representation i folkvalda<br />
församlingar, röstdeltagande och deltagande i<br />
politiska partier. Därefter beskrivs i vilken utsträckning<br />
unga har varit aktiva och hur de ser<br />
på olika politiska aktiviteter.<br />
Representation i<br />
folkvalda församlingar<br />
En central del i att utöva inflytande är att vara<br />
med och påverka politiska beslut. Det har tidigare<br />
konstaterats att politiska beslut är den del<br />
av livet som unga upplever sig ha minst inflytande<br />
över (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> 2010). Unga är<br />
också underrepresenterade i folkvalda församlingar<br />
(riksdag, landsting och kommuner) och i<br />
nomineringar till folkvalda församlingar i Sverige.<br />
Unga är också underrepresenterade inom<br />
partiväsendet.<br />
172<br />
En förutsättning för att någons perspektiv, erfarenheter<br />
och synpunkter ska tas tillvara när politiska<br />
beslut fattas är att vara närvarande, vilket<br />
gör denna underrepresentation till ett problem.<br />
I <strong>Fokus</strong> 10 – en analys av ungas inflytande poängteras<br />
också att det finns grupper, bland annat<br />
unga med funktionsnedsättning, som inte bara<br />
på grund av sin ålder kan ha svårare än andra<br />
att få verklig tillgång till välfärd och inflytande<br />
(<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> 2010).<br />
Det saknas en tydlig bild av i vilken utsträckning<br />
unga med funktionsnedsättning är representerade<br />
i folkvalda församlingar och i partiväsendet.<br />
Det är dock troligt att det är få unga med<br />
funktionsnedsättning som sitter i våra folkvalda<br />
församlingar då både unga och personer med<br />
funktionsnedsättning tycks vara underrepresenterade<br />
i dessa sammanhang. En rapport från<br />
Handisam (2007) påpekar till exempel att det<br />
är få personer med mer omfattande former av<br />
funktionsnedsättningar, där brister i tillgängligheten<br />
helt kan omöjliggöra ett deltagande, som<br />
finns representerade i folkvalda församlingar.<br />
Deltagande i politiska val<br />
Att delta i politiska beslut handlar också om deltagande<br />
i politiska val. Generellt sett har yngre<br />
väljare lägre valdeltagande och är i lägre grad<br />
politiskt intresserade jämfört med äldre. De<br />
identifierar sig också i mindre utsträckning med<br />
ett politiskt parti (<strong>Ungdomsstyrelsen</strong> 2010).<br />
Precis som för representation i folkvalda församlingar<br />
är det dock svårt att veta hur valdeltagandet<br />
bland personer med funktionsnedsättning<br />
ser ut. <strong>Ungdomsstyrelsen</strong> har inte lyckats<br />
hitta någon information eller statistik kring valdeltagandet<br />
bland unga med funktionsnedsätt-
Change language