Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12

Diskussion och
utvecklingsområden
Sämre levnadsvillkor
inom många områden
I denna rapport har vi beskrivit levnadsvillkoren
för unga med funktionsnedsättning med
utgångspunkt i utbildning, arbete, hälsa, inflytande
samt kultur, fritid och föreningsliv. Dessa
områden är också ungdomspolitikens huvudområden.
Vi kan konstatera att unga med funktionsnedsättning
har sämre levnadsförhållanden än unga
utan funktionsnedsättning inom de allra flesta
områden. Särskilt tydligt är detta inom utbildning,
arbete och hälsa. I många fall är skillnaderna
mellan grupperna uppseendeväckande
stora och inom hälsoområdet är andelen med
funktionsnedsättning som på olika sätt mår dåligt
alarmerande hög.
Inom området utbildning är situationen sämre
för unga med funktionsnedsättning, både i
studiemiljö och i studieresultat. Andelen som
enbart har grundskola som högsta avslutade utbildning
är mer än dubbelt så stor bland unga
med funktionsnedsättning än bland övriga unga
och mer än en dubbelt så stor andel bland unga
med funktionsnedsättning är missnöjda med sin
skolsituation och känner sig otrygga i skolan.
Inom arbetsområdet ser vi att etableringen
är svårare för unga med funktionsnedsättning.
Mer än en dubbelt så stor andel av unga med
funktionsnedsättning än av övriga unga har varit
långtidsarbetslösa, 45 procent i gruppen har haft
problem att betala hyra eller räkningar under
det senaste året och det är fyra gånger så vanligt
att ta emot någon form av ekonomiskt stöd från
samhället. Unga med funktionsnedsättning har
289
i betydligt mindre utsträckning flyttat hemifrån
än övriga unga.
Inom området hälsa är en fem gånger så stor
andel av unga med funktionsnedsättning än av
övriga unga missnöjda med sitt liv, tre gånger så
stor andel bedömer sitt allmänna hälsotillstånd
som dåligt, dubbelt så stor andel lider av stressrelaterade
symptom flera gånger i veckan och
det är tre gånger så vanligt att unga med funktionsnedsättning
är missnöjda med sina kompisrelationer.
I gruppen har tre av tio blivit hotade,
nästan var tredje har blivit mobbad eller utfryst
och nästan hälften har känt sig otrygga under det
senaste halvåret.
Vi ser också områden där skillnaderna mellan
unga med och unga utan funktionsnedsättning
är något mindre. Det gäller främst inom inflytandeområdet
och inom området kultur, fritid
och föreningsliv. Men även här finns det delar
där unga med funktionsnedsättning har sämre
levnadsvillkor än övriga unga. Gruppen är till
exempel i lägre grad intresserade av samhällsfrågor
och vad som händer i andra länder. Det
finns även en lägre tilltro till att politiker lyssnar
på dem. Unga med funktionsnedsättning motionerar
och idrottar i mindre utsträckning och de
är i mindre utsträckning aktiva i föreningslivet.
En dubbelt så stor andel än bland övriga unga
har någon gång avstått från att besöka en fritidsverksamhet
på grund av rädsla för att bli dåligt
bemött eller illa behandlad.
De skillnader mellan grupperna som inte är
statistiskt signifikanta rör bland annat att delta
i politiska aktiviteter och vilken inställning man
har till att delta i sådana samt andelen som är
aktiva kulturutövare.