Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nämnts som en orsak. Med mindre resurser i<br />
skolan under 1990-talet minskade möjligheterna<br />
att skapa bra villkor för unga med lindrig<br />
utvecklingsstörning i den ordinarie skolan. En<br />
förändrad syn på kunskap och kunskapsförmedling<br />
inom skolan och ett nytt betygssystem är<br />
andra orsaker som har diskuterats.<br />
En ny gymnasiesärskola<br />
På samma sätt som gymnasieskolan har förändrats<br />
sedan höstterminen 2011 så kommer gymnasiesärskolan<br />
att genomgå förändringar. Detta<br />
påverkar den utbildning som påbörjas med start<br />
höstterminen 2013 (prop. 2011/<strong>12</strong>:50).<br />
Förändringen innebär en anpassning till gymnasieskolan.<br />
Kontakterna mellan skola och arbetsliv<br />
ska stärkas, bland annat med lärlingsutbildning<br />
i gymnasiesärskolan. Även strukturen<br />
för att säkerställa att gymnasiesärskolan enbart<br />
riktar sig till elever med utvecklingsstörning ska<br />
förstärkas.<br />
I den <strong>utredning</strong> som ligger till grund för förändringarna<br />
föreslogs att en elev som tillhör<br />
elevgruppen för gymnasiesärskolan ska ha rätt<br />
att bli mottagen i gymnasieskolan om eleven<br />
inte önskar gå i gymnasiesärskolan (SOU<br />
2011:8). Om det finns synnerliga skäl med hänsyn<br />
till elevens bästa och det uppenbart saknas<br />
förutsättningar att klara av utbildningen i gymnasieskolan<br />
är hemkommunen dock inte skyldig<br />
att erbjuda utbildning i gymnasieskolan (prop.<br />
2011/<strong>12</strong>:50). Denna regel är tänkt att tillämpas<br />
i undantagsfall och regeringen har understrukit<br />
att de kommer att följa tillämpningen noggrant.<br />
Översyn av studiestödet<br />
En helt annan fråga rör ersättning till de som går<br />
i gymnasiesärskola. Flera <strong>utredning</strong>ar har föreslagit<br />
att de som idag studerar med aktivitetsersättning<br />
eller förlängt barnbidrag istället bör<br />
67<br />
få ersättning från det ordinarie studiestödssystemet<br />
(se SOU 2008:102, SOU 2011:8). Förslaget<br />
berör bland annat elever med funktionsnedsättning<br />
inom olika skolformer, exempelvis gymnasiesärskola<br />
och folkhögskola. Regeringen har<br />
tillsatt en <strong>utredning</strong> som ska ge förslag på hur<br />
detta kan ske. Utredningen ska redovisas senast<br />
30 juni 2013 (Dir. 2011:<strong>12</strong>2).<br />
Övergången från<br />
särskola till arbetsliv<br />
Skolverket har tagit fram rapporten Med samverkan<br />
är allt möjligt (Skolverket 2009c) som är<br />
ett inspirationsmaterial för hur olika aktörer kan<br />
arbeta med övergången från gymnasiesärskola<br />
och särvux till arbetsliv och vuxenliv. Framför<br />
allt handlar det om att arbetsgivare behöver<br />
bli bättre på att anställa personer som har gått<br />
i gymnasiesärskolan. Frågor som lyfts fram är<br />
förbättrat samarbete med näringsliv och olika<br />
aktörer i det civila samhället, exempelvis fackförbund<br />
och sociala företag. Rapporten handlar<br />
också om samarbete mellan skolans studie- och<br />
yrkesvägledning och kommunens andra förvaltningar<br />
för arbetsmarknadsetablering såväl som<br />
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.<br />
Mer konkret kan det handla om att de som ska<br />
stödja eleverna på vägen mot arbete följer dem<br />
långsiktigt. Det sker exempelvis i projektet Jobb<br />
i sikte i Örebro (se Temagruppen Unga i arbetslivet<br />
20<strong>12</strong>) där personalen i projektet har nära<br />
kontakt med de mottagande arbetsgivarna. När<br />
en person får arbete fortsätter kontakten för att<br />
underlätta övergången. Fler goda exempel finns<br />
i kapitel 7. Arbetsmarknadsetablering för personer<br />
i särskola beskrivs mer i detalj i kapitlet om<br />
arbetsmarknad och försörjning.
Change language