Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Färre går vidare till<br />
studier eller arbete<br />
Under 2010 fick 25 000 deltagare i folkhögskolans<br />
långa kurser 2006–2010 besvara en enkät<br />
(Börjeson et al. 2011). Det fanns betydande likheter<br />
i svaren från personer med och personer<br />
utan funktionsnedsättning. En skillnad var att<br />
funktionsnedsatta hade kortare utbildning än<br />
övriga när de påbörjade folkhögskolestudier. En<br />
tredjedel av dem hade enbart grundskoleutbildning<br />
jämfört med omkring 20 procent bland övriga<br />
deltagare (se Grausne 2009).<br />
Av dem med funktionsnedsättning hade omkring<br />
75 procent slutfört sin folkhögskoleutbildning,<br />
medan motsvarande andel bland övriga var<br />
runt 90 procent (Börjeson et al. 2011). Det betonades<br />
också att de med funktionsnedsättning<br />
som går i folkhögskolan är en mycket heterogen<br />
grupp som ställer olika krav på verksamheten.<br />
Efter studierna var en högre andel arbetslösa,<br />
utanför studier, sjukskrivna eller pensionerade.<br />
Var fjärde av dem var arbetslös eller i arbetsmarknadspolitisk<br />
åtgärd jämfört med omkring<br />
13 procent av övriga folkhögskolestuderande.<br />
Var femte deltagare med funktionsnedsättning<br />
hade studerat på högskolenivå efter folkhögskolestudierna.<br />
Andelen bland samtliga folkhögskoledeltagare<br />
var omkring 40 procent. Det<br />
finns också andra studier sedan tidigare som visar<br />
att deltagare med funktionsnedsättning vid<br />
folkhögskolan är nöjda med utbildningen men<br />
oroar sig för vad som kommer att hända efter<br />
utbildningen (Holmström 2000).<br />
Många får stöd i studierna<br />
Knappt hälften av dem med funktionsnedsättning<br />
hade fått någon typ av stöd på folkhögskolan<br />
och en tredjedel uppgav att de inte hade<br />
behövt det (Börjeson et al. 2011). Dock uppgav<br />
15 procent att de inte hade fått stöd från skolan,<br />
72<br />
men varit i behov av det. Det fanns indikationer<br />
på att det i något större utsträckning var personer<br />
med dyslexi eller psykisk, neuropsykiatrisk<br />
eller medicinsk funktionsnedsättning som uppgav<br />
detta. Personer med synskada, förvärvad<br />
hjärnskada eller utvecklingsstörning saknade i<br />
mindre utsträckning stöd. Det kan också tilläggas<br />
att av dem som hade stöd så var det omkring<br />
10 procent som uppgav att stödet inte var tillräckligt.<br />
Positiva erfarenheter<br />
från folkhögskolan<br />
Drygt tre fjärdedelar av dem med funktionsnedsättning<br />
anser att skolan fungerar bra i relation<br />
till funktionsnedsättningen. Det visar en analys<br />
av Specialpedagogiska skolmyndigheten om<br />
villkoren för personer med funktionsnedsättning<br />
(Grausne 2009). Undersökningen bygger<br />
på en enkät som besvarades av 5 000 deltagare<br />
i folkhögskolekurser. Enkäten är en del av ett<br />
samarbete för kvalitetsutveckling som ett antal<br />
folkhögskolor deltar i (www.fbkvalitet.se). Sexton<br />
procent hade en funktionsnedsättning som<br />
påverkade studierna. I gruppen var 42 procent<br />
män och 58 procent kvinnor. Svaren bör tolkas<br />
med försiktighet eftersom det inte går att uttala<br />
sig om bortfallen bland personer med funktionsnedsättning.<br />
För flera av de andra frågorna, exempelvis<br />
kring deltagarens mål med utbildningen, skilde<br />
sig svaren relativt lite åt mellan de som hade<br />
en funktionsnedsättning och övriga. De mindre<br />
skillnader som finns i de olika frågorna visar<br />
dock överlag något mer negativa resultat för<br />
dem med funktionsnedsättning.<br />
Folkbildningsrådet genomför utvärderingar<br />
inom folkhögskolans område på uppdrag av<br />
regeringen. De har lyft fram intervjustudier där<br />
deltagare själva berättar om positiva erfarenhe-
Change language