Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Utbildningssystemet för<br />
unga med funktionsnedsättning<br />
I inledningen av kapitlet konstaterade vi att<br />
många unga med funktionsnedsättning går i den<br />
ordinarie grundskolan och i gymnasieskolan.<br />
Samtidigt finns skolformer som riktar sig särskilt<br />
till unga med olika funktionsnedsättningar.<br />
Kring flera av dessa har det nyligen gjorts statliga<br />
<strong>utredning</strong>ar som belyser dagens situation och<br />
ger förslag på utveckling av de verksamheter<br />
som bedrivs. I detta avsnitt går vi igenom ett antal<br />
slutsatser kring detta och ger en beskrivning<br />
av arbetet inom folkhögskolan och högskolan<br />
samt lärande utanför den organiserade utbildningen.<br />
Grundsärskolan<br />
Grundsärskola och gymnasiesärskola finns för<br />
dem som inte kan nå kunskapsmålen i grund-<br />
och gymnasieskola. Särskolans och den ordinarie<br />
skolans undervisning och organisering är<br />
ibland integrerade.<br />
Barn som bedöms sakna möjlighet att nå<br />
grundskolans kunskapsmål på grund av en utvecklingsstörning<br />
har rätt att gå i grundsärskola.<br />
Om det finns andra orsaker till svårigheter att<br />
nå kunskapsmålen ska grundskolan erbjuda särskilt<br />
stöd. I de fall elever inte klarar att nå målen<br />
i grundsärskolan finns träningsskola inom särskolan.<br />
Bland de som går i grundsärskolan finns<br />
betydande variationer i förutsättningar, behov<br />
och möjligheter.<br />
Att ha en organisering med separata skolformer<br />
som grundsärskola och gymnasiesärskola<br />
har diskuterats genom åren (se Tideman &<br />
Szönyi 2011). Argument för särorganisering är<br />
bland annat att det krävs särskild organisering<br />
64<br />
för att kunna bygga upp tillräcklig kompetens<br />
för att möta elevernas behov och förutsättningar.<br />
Det handlar bland annat om delaktighet och om<br />
svårigheter att bedöma om en person tillhör dem<br />
som ska gå i särskola (Tideman & Szönyi 2011).<br />
Förändringar av grundsärskolan<br />
Den obligatoriska grundsärskolan bytte namn<br />
till grundsärskolan när den nya skollagen började<br />
gälla i juli 2011. Då togs också det tionde<br />
skolåret bort. Utbildningen är nu nioårig precis<br />
som grundskolan.<br />
Förändringar har också gjorts kring vilka som<br />
har rätt att gå i grundsärskolan. Elever med enbart<br />
autism eller autismliknande tillstånd tillhör<br />
inte målgruppen för skolan. Dessa ska jämställas<br />
med personer med utvecklingsstörning endast<br />
om de också har en utvecklingsstörning eller<br />
betydande begåvningsmässig funktionsnedsättning<br />
på grund av hjärnskada.<br />
En del av dem som tidigare gick i grundsärskolan<br />
ska nu istället gå i grundskolan. Skolinspektionen<br />
betonade inför förändringen att de<br />
som driver skolor måste förebereda sig på detta<br />
för att säkra utbildningsmöjligheterna för denna<br />
grupp (Skolinspektionen 2011b). Skolverket har<br />
också gett ut en juridisk vägledning som gäller<br />
målgrupper för grundsärskola, gymnasiesärskola<br />
och särskild utbildning för vuxna (Skolverket<br />
20<strong>12</strong>c). Vilka som ska ges rätt att gå i grundsärskola<br />
är en viktig fråga. Skolformen kan ge<br />
ett mer anpassat stöd, samtidigt som kunskapsmålen<br />
är lägre ställda och begränsar framtida<br />
valmöjligheter både till vidare utbildning och i<br />
arbetslivet.
Change language