Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
Ungdomsstyrelsen, utredning, Fokus 12
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
En bild av unga<br />
funktionsnedsattas villkor<br />
I inledningskapitlet beskriver vi <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s<br />
uppdrag och den metod vi använt oss av<br />
samt för en diskussion om gruppen unga med<br />
funktionsnedsättning. Vi beskriver även målen<br />
för ungdomspolitiken och funktionshinderspolitiken.<br />
Kapitlet ger en historisk tillbakablick på funktionshinderspolitiken<br />
som visar hur synen på<br />
funktionsnedsättningar och samhällets förhållande<br />
till dessa har förändrats genom åren. Från<br />
att synen tidigare ofta har varit att problemet ligger<br />
hos individen har fokus successivt förflyttats<br />
till samhällets utformning och hur det kan<br />
förändras för att förbättra levnadsvillkoren för<br />
personer med funktionsnedsättning.<br />
Den nationella ungdomspolitiken har två övergripande<br />
mål: att alla ungdomar ska ha verklig<br />
tillgång till välfärd och verklig tillgång till inflytande.<br />
Grunden för dagens funktionshinderspolitik<br />
är att personer med funktionsnedsättning ska ha<br />
samma möjligheter och rättigheter som andra<br />
medborgare. Målen handlar om en samhällsgemenskap<br />
med mångfald som grund och att<br />
samhället ska utformas så att funktionsnedsatta<br />
blir fullt delaktiga i samhällslivet samt att jämlikhet<br />
i levnadsvillkor mellan könen ska råda.<br />
Funktionshinderspolitiken utgår också från internationella<br />
övergripande bestämmelser som<br />
Förenta nationernas (FN) internationella konvention<br />
om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.<br />
För barn och unga med funktionsnedsättning<br />
gäller även FN:s konvention<br />
om barnets rättigheter.<br />
I kapitlet förs ett resonemang om svårigheterna<br />
att beskriva levnadsvillkoren för gruppen<br />
unga med funktionsnedsättning. I Sverige finns<br />
i dag inga fastställda kriterier för vem som ingår<br />
i gruppen med funktionsnedsättning. Personer<br />
7<br />
med funktionsnedsättning är heller inte en homogen<br />
grupp. Det finns stora skillnader inom<br />
gruppen, bland annat för vilka möjligheter och<br />
behov man har.<br />
Genom att särredovisa levnadsvillkor utifrån<br />
olika typer av funktionsnedsättningar kan man<br />
få en bättre bild av likheter och skillnader mellan<br />
olika grupper av funktionsnedsatta. De begränsningar<br />
som finns i det statistiska urvalet<br />
i landets stora levnadsvillkorsundersökningar<br />
innebär dock att det sällan är möjligt att göra<br />
en sådan uppdelning. Det finns även skillnader<br />
mellan vilka sorters funktionsnedsättningar som<br />
ingår i olika enkätundersökningar.<br />
I rapporten utgår vi från Socialstyrelsens rekommenderade<br />
definition av funktionsnedsättning<br />
och funktionshinder, där en funktionsnedsättning<br />
är kopplad till en person och inte behöver<br />
innebära ett hinder för delaktighet. Det<br />
är först om miljö och omgivning är otillgängliga<br />
för personer med funktionsnedsättning som<br />
funktionshinder uppstår. Funktionshinder blir<br />
då närmare kopplat till frågor om tillgänglighet<br />
och miljö än till individen.<br />
I <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s arbete med att ta fram<br />
statistik för att beskriva levnadsvillkoren för<br />
gruppen unga funktionsnedsatta har vi främst<br />
använt oss av två enkätstudier som bygger på<br />
riksrepresentativa slumpmässiga urval: <strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s<br />
ungdomsenkät 20<strong>12</strong> samt Statistiska<br />
centralbyråns (SCB) Undersökningarna av<br />
levnadsförhållanden (ULF). I ULF har vi slagit<br />
ihop resultaten från 2008, 2009, 2010 och 2011.<br />
Andelen unga med funktionsnedsättning är<br />
liknande i de två undersökningarna. Enligt<br />
<strong>Ungdomsstyrelsen</strong>s ungdomsenkät 20<strong>12</strong> hade<br />
15,9 procent av unga i åldern 16–25 år en funktionsnedsättning.<br />
I SCB:s Undersökningarna av<br />
levnadsförhållanden var andelen 16–29-åringar<br />
med funktionsnedsättning 16,5 procent räknat<br />
på ett genomsnittsvärde för de sammanslagna
Change language