Sökandet efter elementstenarna - Hans Olsson.net

magisk förmåga använder en av stenarna kan han göra i princip vad som helst. Med vattenstenen
till exempel skulle man kunna leda om en flod för att kunna bevattna områden som tidigare
saknat vatten. Eller så kan man leda in vatten i städer och ödelägga dem totalt. Har ni någonsin
sett en vårflod? Kraften i den kan vara så stor att den sveper med sig stora träd eller flyttar stenar
som om de vore gruskorn. Ni kan själva tänka er hur det skulle vara om en störtflod vällde in i en
stad.”
Han såg bistert på dem och de väntade uppmärksamt på fortsättningen.
”Tillåt mig visa er vad en elementsten kan göra. Ni behöver se det här för att kunna förstå
varför det jag berättar nu är viktigt.”
Valgone grävde i en ficka i sina kläder innanför manteln och fick upp vattenstenen. Den runda
knytnävsstora stenen skimrade och såg nästan levande ut där den låg i hans handflata. Han
pekade på en tillbringare i metall med vin som stod på bordet.
”Titta på tillbringaren”, uppmanade han dem och de vände blicken dit han pekade.
Han höll stenen i handflatan utsträckt framför sig. Pannan rynkade ihop sig något när han
började koncentrera sig. Till en början hände ingenting men sedan ryckte tillbringaren till, som
om någon ställt ner den hastigt. Den slamrade dovt mot bordet. Tillbringaren sprack i bottnen och
vin rann ut på bordet. De mumlade förvånat åt Valgones uppvisning men sa inget för att inte störa
den gamle mannen. Tar och Tife som sett stenen splittra ett träd var inte lika överraskade som de
andra, men de var ändå förvånade över vad de såg. Det röda vinet lade sig snabbt som en hinna
över bordet. Valgones panna skrynklades ihop ännu mer och plötsligt började vinet rinna tillbaks
mot den trasiga tillbringaren. Tar kastade en snabb blick åt sidorna för att se så att ingen lutade på
bordet, men även om någon gjort det skulle vinet inte kunna rinna tillbaks mot tillbringaren på
det här sättet. En osynlig kraft föste tillbaks vinet mot tillbringaren. Magi. Tar kände sig av någon
anledning obehaglig till mods. Han kom ihåg precis hur det känts att bli omkullkastad av
vattenstenen. Han hoppades att Valgones uppvisning inte skulle resultera i något liknande.
Vinet stannade upp runt den trasiga tillbringaren och dröjde sig dallrande kvar där. Valgone
böjde handen uppåt en aning, en rörelse som knappt syntes. Vinet på bordet höjde sig plötsligt i
luften, som en stor, röd bubbla. Bubblan var kompakt och vätskan svävade en bit över
bordsskivan. Tar tyckte det såg bisarrt ut när det flöt omkring i luften. Han tyckte sig kunna se
porslinet igenom den röda vinbubblan, men han var inte säker. Sikten skymdes av tusentals små
krusningar, som om någon skakade en hink fylld med vatten. Valgone rörde återigen på handen.
126