Sökandet efter elementstenarna - Hans Olsson.net

genast att det inte var goda nyheter generalen hade.
”Det var tre av våra soldater som hjälpte sändebudet att fly. Stadsvakten hade sett dem och
frågat vad de gjorde men de hade falska papper på att de skulle norrut och bevaka vägarna där.
Vägarna! Vi har ju redan soldater på vägarna, vad skulle tre till göra för skillnad där nu? Jag har
skickat iväg en mindre styrka att leta upp de där avskummen och om de får tag på dem ska jag
personligen flå dem levande. Men jag tror ärligt talat inte att vi någonsin får se dem igen”, tillade
han argt.
Produs gick fram och tillbaks med händerna hårt knäppta på ryggen och Kellar såg att han var
mycket upprörd. Inte bara över flykten utan förmodligen också för att tre av hans soldater hade
förrått dem. Han väntade ytterligare en liten stund medan generalen muttrande och svärandes
lugnade ner sig något. Den gnagande oron hade återigen slagit rot i hans kropp. Han tänkte efter
innan han började prata.
”Vad betyder det då? Vi har blivit förrådda av våra egna soldater vilket innebär att fienden
förmodligen kommer veta det soldaterna vet. Hur mycket vet förresten soldaterna om kriget eller
om våra planer?”
Produs gav Kellar en skarp blick.
”Givetvis vet de inte mer än de behöver veta. Inga taktiska beslut eller vart vi planerar att
möta den dravanska armén.”
Kellar gned sig tankfullt på hakan.
”Bra, då borde vi kunna fortsätta enligt planen tills vidare. Det går inte förutse vad som
kommer hända senare men just nu verkar inte skadan vara så stor. Vad som däremot oroar mig är
att Jholldo blev fritagen så snabbt. Hur många visste egentligen om att han var här i Argovona?”
”Inte alls många. Jag har redan frågat ut de vakter och tjänstemän som kom i kontakt med
honom. Det var ju ingen hemlighet att han var här, men det var ändå inte många som kände till
det. Än mindre att han satt i fängelsehålan tills vidare…” Produs muttrade igen men nu hade han
lugnat ner sig. Han gick bort till bordet för att granska kartorna medan han pratade.
Kellar rynkade pannan och såg på Produs med frågande blick.
”Eftersom Jholldo blev fritagen praktiskt taget direkt måste det ha varit planerat. Men varför?
Varför var han så viktig och värd risken? Han var ju bara ett sändebud. Såvida inte…”
Produs tittade förvånat upp från kartorna.
”Såvida inte, vad?”
199