Sökandet efter elementstenarna - Hans Olsson.net

Hans mungipor åkte upp i ett varggrin.
”Sedan ska jag se till att alla lismare drar sitt strå till stacken. På landsbygden finns otaliga
godsherrar som alla besitter soldater. Var och en för sig har inga större arméer, men om jag kan
ena dem alla blir det en del mannar att räkna med. Dessutom ska jag försöka övertala de mindre
länderna runt omkring Venlora att bidra med soldater. Vi ska få ihop en armé som kan mäta sig
med den dravanska. Om det är det som krävs för att undvika en invasion av vårt land”, tillade han
fundersamt.
Valgone nickade gillande.
”Men var beredd på att det inte blir lätt. Att mobilisera en armé snabbt är ingen lätt uppgift
och vi behöver den redo så snart vi bara kan. Jag vet inte vad Garland planerar men han har redan
så många mannar att han kan slå till med förödande kraft. Efter vad jag kunde se och vad soldaten
jag tillfångatog sade så kommer de att försöka ta sig hit väster ifrån, genom Vargpasset mellan
Angimal och Faroiskogen. Kanske för att Venlora inte förväntar sig en attack därifrån.”
Gland harklade sig.
”Ni har våra mannar till ert förfogande också. Vi är ett antal män som inte vill annat än att gå
segrande ur denna röra.”
Gland berättade kortfattat för kungen att de var desertörer från den dravanska armén och hur
de hade gömt sig undan under ett års tid.
”Vi har också en stor fördel”, tillade Gland utan att röra en min men tonfallet röjde en ton av
bitterhet. Han ögon lågade av något som såg ut som begär efter hämnd för vad armén gjort mot
den oskyldiga byn när de deserterade.
”Vi har Larun Kasin på vår sida. Han är den främste strateg jag någonsin träffat. Han skulle
kunna använda en liten styrka och kunna besegra en styrka tio gånger så stor.”
Kellar flinade och klappade Gland i ryggen.
”Det låter förträffligt. Då återstår bara att sätta igång. Jag ska genast börja rådgöra med mina
befäl och mina rådgivare. Vad gör ni andra under tiden?”
”Vänta lite.” Tar ställde sig upp och lade händerna på bordet. Han hade något argt i blicken
när han blängde på dem.
”Ska vi bara huvudstupa kasta oss in i krig för att du har sett en armé? Eller kasta oss in i det
okända för att hämta de magiska stenarna? Tänk om det är som Gland trodde, att armén bara var
ute på övning? Jag vill inte riskera mitt liv för att ni tror saker. Ska jag göra något vill jag veta
134