Sökandet efter elementstenarna - Hans Olsson.net

skenorna som var fästa på hans underarm skar sönder nästa vakts ansikte.
Sedan sparkade han en tredje vakt så hårt mellan benen att denne lyfte från marken och innan
han hann landa hade Tasrun kört in en kniv i magen på honom och sprättat upp honom så att
blodet sprutade ur mannen.
Allt hade gått så snabbt att de andra vakterna knappt märkt vad som hänt men nu tycktes de
äntligen vakna till liv. De människor som tittade på tog skräckslaget ett steg tillbaka när de såg
den snabba attacken.
Vakterna höjde ursinnigt sina svärd och gick till gemensam attack mot den högresta mannen i
mitten av cirkeln. Tasrun duckade lätt för ett svärdshugg och slog in ansiktet på mannen som
huggit först. Tar kunde höra det vämjeliga ljudet när näsan knäcktes och trycktes in i hans huvud.
Tasrun blockerade ytterligare ett hugg med hjälp av skenorna på hans underarm och sedan slog
han nästa vakt hårt över halsen. Vakten tappade svärdet och grep sig om strupen och kippade
desperat efter luft. Han segnade ned till marken medan han kraxade högt.
Tasrun dödade ytterligare en vakt med ett slag mot huvudet och sedan vände han
uppmärksamheten mot mannen som stoppat dem. Denne stod gapandes och stirrade på massakern
runt omkring dem. Det låg fyra döda soldater på marken och ytterligare två låg och skrek i
plågor. De vakter som fortfarande var i livet tog ett tveksamt steg bakåt med svärden höjda
beredda att gå till anfall. Men de var plötsligt på sin vakt. Mannen med de rödstrimmiga ögonen
verkade vara en demon som materialiserat sig framför dem och de visste inte hur de skulle agera
nu när de uppenbarligen inte längre hade övertaget, varken i antal eller stridsduglighet.
En av dem gjorde ett klumpigt utfall. Tasrun fångade svärdet i handen som om det vore en
vadderad påk svingad av ett barn. Tar trodde för en sekund att hans fångvaktare skulle mista
handen men han verkade helt oberörd. Istället slet han svärdet ur vaktens hand, vred snabbt runt
det medan han fortfarande höll i den vassa klingan och med dödlig precision stötte han det rakt in
i mannens hjärta. Vakten dog omedelbart och föll ihop med en duns på marken.
Sedan tog Tasrun ett snabbt steg fram och grep tag i strupen på mannen som stoppat dem.
Han lyfte honom med rak arm ett par decimeter över marken. Vakten sprattlade förtvivlat för att
komma loss.
”Nu kanske du inser att du skulle släppt förbi oss? Jag råder dig att inte göra samma misstag
igen, och att du städar upp den här röran.”
Han höll kvar den flämtande mannen tills han med en kraftansträngning lyckades pressa fram
266