Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Könsordningens betydelseEtt av huvudresultaten från min avhandling visar att ”återställare” i företagens arbetsorganisationerdrog tillbaka organisationen till något som mycket liknade det ursprungligautseendet – trots relativt bra förändringsprojekt och goda ambitioner. Min avhandlingvisar även att många av återställarna hade koppling till ”kön” och könsordningen.Detta gällde framför allt företagen med könssegregerad produktionsorganisation, t exDuni Skåpafors, som hade relativt stora grupper av både kvinnor och män, men uppdeladepå olika områden, befattningar och arbetsuppgifter. Eftersom det var en sådanstrikt och stark könsuppdelning och könsmärkning av arbetsplatser och arbetsuppgifteri produktionen på företagen innebar organisationsförändringarna att man som enbieffekt försökte ”röra om” i organisationens könsordning. Detta var en förklaring tillmånga återställare och det var dessutom ofta just den könssegregerade och ojämställdakönsordningen som återställdes. Här kan man se ojämställdhet, och framför allt könssegregering,som ett hinder för förändring. Kvinnors och mäns ojämlika förutsättningarinför och i förändringsarbetet är inte bara en ”kvinnofråga”, en rättvise- eller jämställdhetsfrågasom främst berör hinder för kvinnors arbetsvillkor och utveckling. Könstyngdaorganisationsmönster skapar även allmänna hinder och problem för ledning ochstyrning av organisationer och hinder för kunskapsspridning och lärande och uppbyggnadenav en modern organisation. Avhandlingen visar även att motsatsen också gäller:jämställdhet verkade fungera som förutsättning för förändring, åtminstone vid ett avföretagen – Ericsson Anslutningssystem i Skellefteå.En frågeställning inför uppföljningen blev att undersöka vilka olika effekter på jämställdhetman får i de olika typerna av könsordning. Hur starka eller sega var återställarnaoch då framför allt de könsbaserade återställarna? Vad hände efteråt med desvåra frågorna eller förändringsförsöken? Hur hållbara är de förändringar som trots alltgenomförts?GenomförandeEmpiriinsamlingen genomfördes hösten 2004 och innebar intervjuer, företagsbesökoch insamling av statistik/fakta. Jag har arbetat fram före- och efterbeskrivningar, ibåde kvantitativa och kvalitativa mått. Större delen av förebeskrivningarna samlade jagin under mitt avhandlingsarbete (ungefär 1995-96), men dessa har delvis kompletteratsnu under uppföljningsstudien. Jag har fått mycket hjälp från de studerade företagenmed personalstatistik och diverse andra fakta, både före- och efterbeskrivningar. Intervjuernaoch företagsbesöken under uppföljningsstudien har handlat om en diskussionkring jämställdhet och förändringar i organisationen och allmänt vad som hänt på företagetde senaste tio åren. Jag har dessutom genomfört intervjuer med ledande personersom var aktiva i olika jämställdhetssatsningar i Norrbotten under 1990-talet vid Läns-98