Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?ta uppfattades mycket provokativt från flera håll och var föremål för en omfattandedebatt. 4Från förslag till handlingDe fem forskningsråden, Humanistiska samhällsvetenskapliga forskningsrådet(HSFR), Medicinska forskningsrådet (MFR), Naturvetenskapliga forskningsrådet(NFR), Teknikvetenskapliga forskningsrådet (TFR), samt Skogs- och jordbruksvetenskapligaforskningsrådet (SJFR) 5 fick i uppdrag att i samråd med de lokala universiteten/högskolornaföreslå inriktning och placering av de nyinrättade tjänsterna. Två prioriteringarkunde utläsas, att det skulle finnas kvalificerade kvinnliga sökanden och attfakultetsområden där kvinnorepresentationen var svagast skulle prioriteras.Enligt anvisningar i beslutet om tjänsterna skulle de lokala institutionerna stå för entredjedel av kostnaden medan departementet och det berörda forskningsrådet skulle ståför en tredjedel vardera. Administreringen av de lokala och externa medlen har skett påolika sätt eftersom det inte finns några nationella regler för detta. Därför är det svårt attfölja upp exakt hur de ekonomiska medlen hanterats. Denna svårigheten uppmärksammadesockså i samband med att professorstjänsterna utvärderades (Jordansson 99).Forskning om könsstratifiering inom högre utbildningForskning om könsstratifiering inom högre utbildning kan delas in i tre olika förklaringsmodelleroch dessa är, ”könsskillnader i publicering produktivitet”, ” familjesituationensbetydelse” och ” forskningens sociala organisering”. Dessa är inte analytiskt åtskildakategorier utan går ofta in i varandra. Här ges inte en heltäckande bild av forskningsfältetutan snarare ge en introduktion av relevans för studien.Det finns en mängd studier om könsskillnader i publiceringsproduktivitet. (Cole &Zuckerman 1984, Cole & Zuckerman 1991, Kyvik 1991, Long 1993, Sonnert ochHolton 1995). Produktivitetens betydelse för könsskillnader i forskares karriärutvecklinghar kritiserats som förklaringsmodell eftersom den ofta rymmer ett implicit antagandeom att så snart publiceringsskillnaderna mellan kvinnor och män har upphört såkommer diskriminerande processer att försvinna eller kraftigt minska. Så verkar intevara fallet. I Sverige behövde en kvinnlig medicinsk forskare citeras tre gånger så ofta4 Debatten har analyserats av bl a Maria Tornqvist, Politik, Kön och Konstruktioner- en feministisk analysav förslaget och debatten om positiv särbehandling inom akademin, C-uppsats, ht –98 Sociologiskainstitutionen Uppsala Universitet och Fredrik Bondestam ”En önskan att skriva abjektet” (2004)Avhandling, Sociologiska institutionen Uppsala Universitet.5 Akronymerna hänvisar till forskningsrådens organisering som den såg ut innan Vetenskapsrådet bildades.203