Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?projekten ”formellt” var avslutade? Har företagen lyckats få ner sjukfrånvaron? Har defortsatt att arbeta mot en ökad jämställdhet och t ex lyckats rekrytera fler män?Studier gjorda på 1990-talet visar att det är svårt att bryta könsordningen i företag.Förändringsprocesser stannar ofta upp eller organisationen återgår till gamla mönster(se Sundin 1998, Abrahamsson 2000 och Pettersson 2002). Gäller det även dessa”goda-exempel-företag”?Städ- och fastighetsskötarbranschernas utvecklingunder de senaste tio årenDet samlade värdet av Sveriges fastighetsbestånd är uppskattningsvis 3 000 miljarderkronor, och den ”vita” marknaden omsätter runt 13 miljarder kr. Hur stor den ”svarta”marknaden är det ingen som vet, men det antas att den är betydande. Det ekonomiskavärdet av fastighetsbeståndet kan ge en antydan om betydelsen av en välfungerandestäd- och lokalvårdsbransch, eftersom det är denna servicebransch som s a s genomunderhåll förvaltar dessa resurser. Trots att fastighetsbeståndet och volymen på städytorstadigt har stigit under de senaste åren så har volymen på fastighetsskötsel, lokalvårdoch därtill hörande uppgifter emellertid inte ökat och sysselsättningsnivån i stort harkunnat hållas på samma nivå som under 90-talet. Detta har varit möjligt genom tekniskutveckling av både maskiner och material och kompetenshöjning hos de anställda,som lett till en ökad produktivitet och effektivitet. Antalet anställda individer har tilloch med minskat under de senaste åren delvis beroende på att man infört fler heltidstjänstermen också på grund av den snabba tekniska utvecklingen med nya städsystemoch nya maskiner och material.Fastighetsarbetareförbundet konstaterar i sitt Mål och Policy dokument 2003, att:”Fastighetsarbetaren behöver idag och inför framtiden hög kvalitet av kunskaper ochfärdigheter inom områden som teknik, IT, service, social kompetens men även kompetensinom områden som miljö, ekonomi och juridik.”Men förbundet konstaterar också att ”Branschen kännetecknas av i huvudsak mindreföretag, där det ofta saknas resurser, kunskap och stöd för att organisera kompetensutveckling”,och att ”fortfarande kan synen finnas på städning att det är en verksamhet,som kan genomföras utan utbildad personal”. Detta gäller alltså lokalvårdsbranschen istort, det vill säga både städare och fastighetsskötare. Svenska Kommunalarbetarförbundet,som har de flesta lokalvårdare som medlemmar, talar också om den tekniskautvecklingen och menar att t ex miljöcertifiering kräver utbildning och kompetensutveckling,men pekar också på att anbudsförfarandet som introducerades i början på 90-talet minskar företagens resurser härför.119