Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Bakåt- och framåtblickande dialogerBetydelsen av ett reflekterande förhållningssätt i jämställdhetsarbetePia HöökDen här artikeln handlar om ett ledarutvecklingsprogram med syfte att öka andelenkvinnor på ledande positioner; hur det uppstår, fortlever och förändras under ett drygtdecennium; hur det går från att vara ett program där deltagarna är kvinnor på mellanchefsnivå,till ett program där deltagarna är män på företagsledningsnivå; hurden övergripande målsättningen förblir densamma, men syften omformuleras ochinnehåll förändras. Artikeln utmynnar i en diskussion om betydelsen av att det skapasen historia kring ett jämställdhetsprojekt, och hur denna historia blir vägledande i detframåtriktade arbetet.En uppföljningsstudie – om syfte och metodFör drygt tio år sedan initierades ett ledarutvecklingsprogram för kvinnor på en stor,svensk mansdominerad koncern (fortsättningsvis kallad Skeppet). Jag har studerat dettaprogram vid två separata tillfällen. Dels 1995, då jag och Charlotte Holgersson gjordeen uppföljning av det första programmet (Holgersson & Höök 1997). Dels 1996-97,då jag studerade det tredje programmet medan det pågick. Detta material resulteradei min avhandling (Höök 2001). Från att empiriinsamlingen avslutades (1997) till dessatt min avhandling blev klar (2001) hade jag i princip ingen kontakt med programmet.Hösten 2002 återknöt jag kontakten med deltagarna från 1996-7 års program. Kontaktenmed dem gav mig svar på frågan om vad som hänt med dem efter programmet, meninte vad som hänt med själva programmet. När jag föreläste om min avhandling i olikasammanhang fick jag ofta frågor om vad som sedan hänt med programmet – fanns detkvar och i så fall i vilken form? Jag svarade att jag inte visste, men att det vore intressantatt ta reda på det. Hösten 2004 gavs möjlighet till detta och därmed få svar på frågan”vad hände sedan?”.Syftet med denna artikel är att beskriva och analysera det ovannämnda ledarutvecklingsprogrammetöver tiden. Empiriskt ligger fokus på hur och varför programmet harfortlevt och förändrats över åren. Speciell uppmärksamhet ges åt projektledarnas arbeteoch erfarenheter. Studiens teoretiska syfte är att utifrån ovan nämnda beskrivningarteoretisera kring jämställdhetsarbete i organisationer. Artikeln handlar sålunda inte omorganisatoriska resultat och effekter av programmet som studeras. Det är en stor och182