Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Lantmäteriet ligger inte i framkant när det gäller jämställdhetsarbete säger Personalchefen.Hon har inget eget minne av KOM-projektet mer än att det var ett projekt somdrevs vid den topografiska kartenheten men vill minnas att det var då som jämställdhetsfrågornaför första gången ”lyftes upp på bordet”. ”Jämställdhetsfrågorna fick någonslags status. Väldigt lågt i och för sig, men de började komma med.” 39Enligt Jämställdhetshandläggaren är jämställdhetssträvandena ett evighetsarbete, därdet stora problemet är att få jämställdhetsarbetet att ses som ett naturligt inslag i denordinarie verksamheten.Det krävs hela tiden att man blåser på ganska så rejält för att det över huvudtaget ska hända någonting och det är väl när man har kraften, orken och resursernaatt göra det som det liksom blossar upp lite grann. Och sen är ju risken attdet falnar och så lägger det sig. Och så har det inte nått ut till medarbetarna! Ja,det falnar till nästa skjuts kommer på något vis. 40I Lantmäteriet arbetar en partssammansatt central jämställdhetsgrupp tillsammansmed jämställdhetshandläggaren för att ta fram övergripande underlag till jämställdhets-och mångfaldsplanen samt driva frågorna i organisationen.Jämställdhetsgruppen formar ramarna. Det faktiska jämställdhetsarbetet förväntas därefterske ute i organisationen under ansvar av cheferna. För att kunna driva jämställdhetsfrågornapå ett sådant sätt att Lantmäteriets medarbetare känner sig delaktiga ochengagerade är det enligt planen väsentligt att lyfta frågorna till en nivå så att de naturligtinvolveras i det vardagliga arbetet. ”Jämställdhetsfrågorna får inte bli en sidovagntill den övriga verksamheten … För att komma framåt i arbetet är det snarare viktigtmed åtgärder och mål som är realistiska och som leder till förändring och utveckling”.41Det som var en målsättning för medlemmarna i KOM-projektet i början av 1990-talet,att verka för att jämställdhetsarbete skulle bli ett naturligt inslag i verksamheten påarbetsplatsen är också målsättningen för jämställdhetshandläggaren ett decenniumsenare.Enligt en enkät som gjorts bland de anställda (svarsfrekvens 75 procent) och som redovisasi Lantmäteriets jämställdhets- och mångfaldsplan, tycker ungefär hälften av desvarande, att föräldraledighet är en positiv merit för arbetet, men endast 9 procent avdem tror att arbetsgivaren också tycker det. Fler män än kvinnor anser att Lantmäteriverketunderlättar föreningen föräldraskap och förvärvsarbete. Enkätsvaren visar ock-39 Intervju med Personalchefen 2/9 200440 Intervju med Jämställdhetssamordnaren 2/9 2004.41 Lika men ändå så olika. Mångfalds- och jämställdhetsplan Lantmäteriet 2003–2004.88