Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Jämställdhet och genusperspektiv – begrepp, perspektiv och politikI VINNOVAS utlysningstext förekom begreppet ’jämställdhet’ och ’genusperspektiv’.Innan vi presenterar satsningar som gjorts inom området och ’återvändarartiklar’ skallvi ägna några rader åt begreppen. De är båda förhållandevis nya i svenska språket ochden svenska politiken men har trots det delvis ändrat innehåll över tiden. De är ocksåföremål för debatt vilket framgår av artiklarna. I flera av dem diskuteras begreppen ochförfattarna positionerar sig.Begreppet jämställdhetJämställdhet är ett svenskt begrepp som används för att markera att det är könsrelationernasom står i centrum inte, som i begreppet jämlikhet, ekonomi eller klass. Definitionenpå jämställdhet är ”att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter ochmöjligheter att:• Ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende• Vårda hem och barn• Delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället.”(Definitionerna återgivna exempelvis i På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet2004. Statistiska Centralbyrån: Örebro).Som synes ges arbete, avlönat arbete, en framskjuten position genom att vara den förstapreciseringen i begreppet. Det är i enlighet med den arbetslinje som genomsyrar densvenska välfärdspolitiken (Junestav 2004).I anslutning till definitionen av jämställdhet delas innehållet i en kvantitativ och enkvalitativ dimension. Med kvantitativ jämställdhet menas en jämn fördelning mellankvinnor och män preciserat till att gruppen kvinnor och gruppen män ryms inom 40-60 %-intervallet. På senare år har 50-50 angivits som det önskvärda tillståndet. Denkvalitativa dimensionens innehåll behöver kvalificeras. Rättigheter, skyldigheter ochmöjligheter har en maktdimension som ter sig olika för olika individer och aktörer. Dettydliggörs också i de kommande artiklarna.Det finns ingen självklar överensstämmelse mellan den kvantitativa och den kvalitativadimensionen av jämställdhet. Som exempel på framställningar som visar det hänvisar vitill Mats Alvessons och Yvonne Due Billings artikeln i Scandinavian Journal of Management(1989) där de visar hur en enighet om betydelsen av flera kvinnor på ledandepositioner kan nås utifrån helt olika uppfattningar. Både om man anser att kvinnor ochmän är i grunden lika eller i grunden olika kan man inta ståndpunkten att den kvantitativajämställdheten bör öka. Det är en slutsats av relevans också i detta sammanhang.11