Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Ledningsgruppen och enskilda medarbetare deltog bland annat i konferensen ”Denkreativa olikheten” som handlade om manligt och kvinnlig i arbetslivet, en temadagom arbetsvärdering, ett seminarium om hur vi styrs av normer och traditioner och ettsamtal kring det egna ledarskapet med utgångspunkt i boken Lära män leda kvinnor.I övrigt ordnades kurser i ”ökad självständighet i agerande och muntlig framställning”för enskilda medarbetare och särskilda “pappacheckar” på 2 000 kr delades ut för attstimulera män att ta ut föräldraledighet. Pengarna skulle användas till aktiviteter förbarnen i samband med ledigheten.Utvärdering och analys av KOM –projektetI den dokumentation som finns kring projektet beskriver projektgruppen processen ochgör viss analys av resultaten. Nedan refereras valdar delar av innehållet från tre av dem.Arbete och förankringProjektet var relativt osynligt inledningsvis eftersom aktiviteterna då riktades motenhetens ledningsgrupp. Projektgruppen hade inte avlastats några av sina ordinariearbetsuppgifter utan fick driva projektet vid sidan av, vilket resulterade i att gruppensmedlemmar ställdes inför prioriteringen och val som inte kändes bra och som de trorpåverkade projektet inledningsvis. De upplevde också i början brist på engagemangfrån ledningsgruppen sida, vilket tolkades som osäkerhet och ovana vid ett mera påtagligtjämställdhetsarbete.”Startsträckan” var lång. Först efter ett år fick projektet ”styrfart” och var som vitalastnär de riktade aktiviteterna höll på att avslutas. Det gick inledningsvis trögt att väckaintresse och engagemang för projektet. Som en yttre faktor såg medlemmarna i projektgruppenden oroliga situation som rådde på hela produktionsavdelningen under hösten1991. Som en inre faktor sågs det egna arbetet. De tyckte att de misslyckats med attskapa entusiasm på grund av en alltför försiktig och traditionell upptakt av projektet.I en uppsats 15 av Projektledaren, framlagd i en kurs i projekt- och arbetsledarutbildningvåren 1992, beskrivs kommentarer som: ”vem betalar?” eller ”har vi råd med detta?”.Kvinnorna var besvikna på tidigare jämställdhetssatsningar och ville ha konkreta förändringar.Lika lön för likvärdigt arbete sågs som det viktigaste. Några av kommentarernafrån männen tydde på att man upplevde jämställdhet som påträngande och någotsom skedde på deras bekostnad. Männen kände inget stöd från något håll, snarare hot.Tendenser till revirtänkande och ett mer aktiv motstånd till jämställdhet kunde skön-15 Carlfors, Olle. På rätt spår – en lägesanalys av ett jämställdhetsprojekt. Uppsats 5 p. Projekt- och arbetsledarutbildning.Högskolan Gävle/Sandviken. 1992.79