Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Jämställdhet i fokus eller som konsekvensVårt förarbete syftade till att kartlägga satsningar som, enligt VINNOVAs utlysningstext,hade jämställdhet eller genusperspektiv i fokus. Som framgår av genomgångenså hade några av de program som kartläggningen omfattar, exempelvis LOM, inte ettuttalat jämställdhetsfokus men fick ändå sådana konsekvenser. Arbetslivsfondens satsningarär också av denna karaktär. Arbetsmiljöfrågor visade sig, genom arbetsmarknadenskönssegregering, vara typiska kvinnofrågor och fick ett oavsett kvinnoperspektiv.I några av de program som initierades, exempelvis KOM, var jämställdhet ett exempelpå önskad och primär förändring. Till den kategorin kan också Nationellt resurscentrumhänföras eftersom det bakomliggande syftet är att göra det attraktivt för kvinnoratt bo på landsbygden. Utan kvinnor – ingen landsbygd. Det sistnämnda uttrycket kantolkas som att kvinnorna blir ett medel för att bevara en livsform.Jämställdhet som politikområde och dess koppling till framförallt kvinnors situation,men också till mäns, är inte okomplicerad. Frågan återkommer och bör beaktas för attsätta in både VINNOVAs utlysning och de i artiklarna presenterade fallen i ett jämställdhetspolitisktsammanhang.Staten som arbetsgivareFlera av de nationella satsningarna riktar sig särskilt till statens egen verksamhet dvstill staten som arbetsgivare. På ett sätt kan det ses som naturligt – det är endast den egnaverksamheten som staten råder över. Till det kommer att vissa statliga verksamheter ärhelt centrala för att åstadkomma jämställdhet. Det gäller exempelvis utbildning på allanivåer och arbetsförmedlingarna.Attityd eller handlingUnder hela femtioårsperioden förekommer både attityd och handling i jämställdhetsarbetet.Tyngdpunkten varierar över tid och program och även de anförda skälen. Kanskekan det spåras en viss förskjutning från tron på handling till åsikten att kunskapernaom ojämställdhetens mekanismer ännu är ofullständiga och att gediget attitydarbetemåste ske parallellt med handling. De senaste årens program som inriktats påojämställda löner kan ses som exempel på det. De kan också ses som uttryck för atttongivande nationella aktörer engagerat sig i jämställdhet och placerat det på den politiskaagendan. Så långt sammanfattningen i Antonsson rapport. Låt oss nu placera inde nämnda satsningarna i en kontext av andra satsningar som syftar till att moderniseraoch effektivisera svenskt arbets- och näringsliv.21