Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Projekthanteringskompetensnödvändig för långsiktigt arbeteGunilla Fürst Hörte och Agneta HanssonMycket jämställdhetsarbete bedrivs i projekt och resultaten riskerar att försvinna närprojekten är avslutade. Denna artikel beskriver en projektkedja med syfte att stärkakvinnors företagande i Halland. Där har funnits ett samarbete mellan praktiker ochforskare vid en forskningsenhet samt väl utvecklade nätverk såväl lokalt som internationellt.Den sammanhållna FoU-miljön har lett till att den vunna kunskapen omkvinnors företagande kunnat tillvaratas och utvecklas vidare i efterföljande projekt.Den har också bidragit till en utveckling av projekthanteringskompetensen, till exempelförmågan att föra samman idéer med finansieringsmöjligheter, ha möjlighet att tachanserna när de kommer och att kunna hantera att projekt utvecklas i en oväntadriktning.När VINNOVAs utlysning ”Vad hände sen?” med undertiteln ”långsiktiga effekter avjämställdhetssatsningar” kom, blickade vi tillbaka på de satsningar på kvinnors företagandesom gjordes i början av nittiotalet vid Centrum för arbetslivsutveckling vid Högskolani Halmstad. Avsikten var att följa upp vad satsningarna lett till men vårt fokusflyttades eftersom vi upptäckte hur förekomsten av en sammanhållen enhet hade ackumuleratkompetens och på så sätt utvecklat möjligheterna att påverka på längre sikt.Den här artikeln utgår från en beskrivning av en utvecklingshistoria med fokus på projektstillblivelse och utveckling. Utöver de planerade och uttalade projektresultaten,som oftast finns beskrivna i projekt- och utvärderingsrapporter, finns sällan beskrivnade resultat som är av betydelse för en långsiktig utveckling, till exempel utvecklingenav nya frågeställningar och de lärprocesser som projektpartners blir delaktiga i. Det ärdessa resultat rörande själva projektutvecklingsprocessen som vi fokuserar här.Förekomsten av en utvecklingsorganisation är en förutsättning för bestående resultat.Det krävs en varaktighet i insatser, som i det här fallet illustreras av en projektkedjasom möjliggjordes genom att det fanns en forsknings- och utvecklingsenhet som organisatoriskthöll samman och utvecklade kompetens för att driva projekten.Artikeln bygger på de kunskaper och erfarenheter om jämställdhet och lärande somutvecklades under 90-talet inom Centrum för Arbetslivsutveckling (CAU) vid Högskolani Halmstad. Detta centrum var från början ett regionalt finansierat projekt och221