Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?lingar och utfall blir strategier omöjliga och förändringar slumpartade. Forskare inomolika discipliner och därmed med olika metoder och begrepp har arbetat och arbetarmed hur samhälle och organisationer skall styras och individer styras och/eller stimulerasatt handla. Det finns därför en omfattande litteratur om implementering och utvärdering.Som kommer att framgå av de kommande artiklarna så finns även studier avjämställdhetssatsningar och framförallt studier av organisatoriska förändringar somutmanat gällande könsarbetsdelning. 1 De utgör också, självklart, en erfarenhetsbas förhur framtida satsningar bör utformas. Organisatorisk förändring, som det här är frågaom, är nästan aldrig oproblematisk. Särskilt svårt tycks det vara då de tänkta förändringarnaberör könsarbetsdelningen. 2 Den insikten bör finnas i medvetandet vid läsningenav de kommande artiklarna.Det unika med den här antologin är dels att den samlar erfarenheter från satsningar avolika slag, dels att artiklarna bygger på ett återvändande till arenor där satsningar ochstudier gjorts tidigare. Den metoden omtalas ofta som önskvärd men realiseras sällan. 3Återvändandet i sig är alltså värdefullt. En extra intressant dimension med antologin äratt det möjliggör komparationer samtidigt som den med sina enskilda exempel ger enhelhetsbild av jämställdhetssatsningar under tjugo års tid.Syftet med kapitlet är att ge en bild av de sammanhang i vilka de projekt som presenterasi kommande kapitel utspelas. Det gör vi dels genom att presentera de satsningarpå jämställdhet i svenskt arbetsliv som gjorts under de senaste 40 åren, dels genom attpresentera några andra arbetslivsprogram. Presentationen av de förstnämnda bygger påden kartläggning och sammanställning som gjorts av Hanna Antonsson (2005) på vårtuppdrag. Som kommer att framgå har satsningarna ändrat karaktär över åren. Rubrikenpå VINNOVAS utlysning, ”Genusperspektiv på innovationssystem och jämställdhet– forsknings- och utvecklingsprojekt för hållbar tillväxt”, innehåller en rad begreppsom inte har en självklar innebörd. Det gäller både ’genusperspektiv’, ’innovationssystem’,’jämställdhet’, ’forsknings- och utvecklingsprojekt’ samt ’hållbar tillväxt’. I dethär sammanhanget är det ’genusperspektiv’ och ’jämställdhet’ som står i centrum. Vibegränsar oss därför till att något diskutera de två begreppen. Som kommer att framgåav fortsättningen, både i detta kapitel och i de kommande artiklarna, har problemuppfattningen,problembeskrivningar och terminologi ändrats över åren. Den tråden tar viupp efter beskrivningen av satsningarna som följer nedan.1 I ”Genus i och som organisation. Översikt om svensk arbetslivsforskning med genusperspektiv” skrivenav Lena Pettersson presenteras just detta.2 Se den i not 1 nämnda boken av Pettersson.3 Det finns exempel på forskare som återvänt till arbetsplatser de tidigare studerat. Som exempel kan vinämna Gunnela Westlanders studie av kvinnor som började arbeta i Volvos produktion på 1970-talet.Den första studien presenterades 1979 och den andra i början på 1990-talet. Den senare är skriven avWestlander tillsammans med Birgit Pingel.10