Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?i mångt och mycket den tanke som fanns i projektet 1991 om att göra arbetslag beståendeav lokalvårdare och fastighetsskötare. Han upplever dock att det finns en oviljafrån både lokalvårdarnas och bovärdarnas sida mot att genomföra planerna. För lokalvårdarnahandlar det främst om att de inte vill utvidga sina arbetsuppgifter utan de ärnöjda med det de gör medan det från bovärdarnas sida främst handlar om en rädsla föratt släppa in kvinnorna på sitt område. Både VD och en arbetsledare hänvisar till lokalvårdarnashöga ålder som orsak till den låga förändringsbenägenheten.OmorganisationerEn omorganisation genomfördes centralt av Riksbyggen 1999 vilken för Ljungen innebaratt vaktmästarna flyttades till förvaltningsenheten inom Riksbyggen samtidigt somföretaget blev ett eget bolag, Riksbyggen Serviceboende AB. Bolagiseringen innebar atthemservice och fastighetsservice skildes åt. Kanske kunde utvecklingen ha sett annorlundaut om inte vaktmästarna hade försvunnit ur organisationen, då hade personalenfortfarande ansvarat för gräsmattor och liknande? Föreståndaren på Ljungen poängteraratt svårigheten var att få vaktmästarna att göra vårdrelaterade arbetsuppgifter ochden svårigheten hade förmodligen varit bestående om inga insatser gjorts för att förändravaktmästarnas attityder. I intervjuerna framkom också att vaktmästaruppgifternautfördes för sällan och att de därför glömdes bort.Krambo har genomgått flera omorganisationer under åren 1999-2004. VD har byttsut och bovärdarna (fastighetsskötarna) delades in i arbetslag och slutade att städa trapporna.Det gjordes nya lokalvårdsgrupper som hade hand om både lokalvård och trappstädning.En städpool bildades år 2000 vars syfte var att serva de andra lokalvårdarnaoch kunna hoppa in med kort varsel vid till exempel sjukdom. I städpoolen finns2004 en lokalvårdare som genomgått vaktmästeriutbildningen under projekttiden ochsom också arbetat som vaktmästare. Ändå ingår bara lokalvård i hennes arbetsuppgifteridag.ÅterstoderPå Ljungen erbjuds fortfarande de extratjänster som skapades när projektet startade1991. Personalen putsar till exempel fönster och flyttar åt de boende mot en extraavgift. En del av personalen kan även ta hand om lättare tekniska problem som att bytaproppar och laga hissen om den har fastnat. Personalen sköter också all trappstädningoch fönsterputsning i huvudbyggnaden i sina ordinarie arbetsuppgifter. Något annatsom är bestående från projekttiden är organisationsformen, det finns fortfarande ingamellanchefer utan organisationen har bibehållit sin platta karaktär.Sammantaget ses projektet på Ljungen som lyckat av de intervjuade under de år som66