Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?ningen på att öka jämställdheten på universiteten och var strategiskt viktigt med avseendepå återväxten av kvinnliga forskare. Det är viktigt att påpeka att Thams forskarassistenttjänsterinrättades vid en tidpunkt då antalet övriga forskarassistenttjänsterskars ned.Propositionens förslag riktade sig framförallt till områden där den könsmässiga obalansenvar som tydligast. En majoritet av tjänsterna fördelades också till områden mednaturvetenskaplig, teknisk eller medicinsk inriktning. Närmare bestämt hade 59 av detotalt 73 tjänsterna inriktning mot medicin, naturvetenskap och teknik.FörslagetFörslaget syftade till att förändra den kvantitativa maktbalansen mellan kvinnor ochmän. Implicit fanns även en ambition att förändra den kvalitativa situationen vilket blevtydligt genom satsningen på de tre tjänstekategorierna, doktorandtjänsterna, forskarassistenttjänsternaoch professorstjänsterna 3 . Fler kvinnor inom akademin förväntadesförändra rekryteringsbasen och även bidra till en horisontell förändring av arbetsdelningen.Ett större antal kvinnor antogs också påverka forskningens och undervisningensbredd och kvalitet och bidra till en förändrad syn på vetenskapen (Jordansson 1999,Bondestam 2004).Positiv särbehandlingInom Tham-förordningen förordades att positiv särbehandling skall tillämpas. Detinnebär:Med positiv särbehandling avses att en tjänst tillsätts med kompetent sökande avunderrepresenterat kön, även om vederbörande är mindre kvalificerad än medsökandeav det andra könet. Av 16 § andra stycket jämställdhetslagen (1991: 433)följer att positiv särbehandling är tillåten, om den är ett led i strävanden attfrämja jämställdheten i arbetslivet. I fråga om statliga tjänster måste dessutombeaktas föreskriften i 11 kap 9 § regeringsformen om att avseende skall fästasendast vid sakliga grunder när sådana tjänster tillsätts. Trots att strävanden attfrämja jämställdhet är en saklig grund i regeringsformens mening torde föreskrifteninnebära att det finns en gräns för hur stor skillnaden i kvalifikation fårvara vid positiv särbehandling(Prop 1994/95: 164, 36: i Jordansson 99: 14).För att positiv särbehandling skulle kunna tillämpas vid tillsättningen var det nödvändigtatt en sådan skrevs in i högskoleförordningen varför detta också föreslogs. Det-3 I förslaget är dessa kategorier frikopplade från varandra och sedermera har lämpligheten i denna uppdelningifrågasatts. Framförallt professorstjänsterna hade haft större möjligheter att bygga upp verksamheterkring sin professur om ytterligare tjänster knutits till dem (Jordansson 99).202