Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Projektet på Krambo finansierades förutom av Arbetsmiljöfonden också av Arbetslivsfonden(ALF). I skriften ”Nya grepp i kvinnors arbete” 9 står följande att läsa om projektetpå Krambo.Syftet är att rationalisera arbetet, bredda arbetsuppgifterna, minimera arbetsskadornaoch ändra attityderna till vad som är manliga och kvinnliga arbetsuppgifter.Där står också att Arbetslivsfonden bidrog med 2,4 milj kr, KOM-programmet med200 000 kr och Krambo själva satsade 4 milj kr. Besparingen i och med organisationsförändringenberäknades bli 4 milj kr per år. Projektet berörde 200 medarbetare, hälftenmän och hälften kvinnor. Projektledaren såg de olika programmen som kompletterade:KOM-programmet, det var en mindre del medan Arbetslivsfonden gav en störredel. Jag såg dem som ett komplement till varandra, jag såg dem aldrig som konkurrerande.Krambo skulle, enligt projektledaren, ha gjort förändringarna ändå men i och med projektetfick de hjälp med finansieringen samtidigt som de också fick mycket reklam föroch fokus på företaget.KOM-projektet i backspegelnFastighetsskötarna tyckte enligt den dåvarande VD: n att det var förspilld tid att städa.Varför skulle utbildat folk hålla på med lokalvård? Företagsledningens åsikt var ändockatt det inte krävdes någon särskild yrkeskunskap för vissa av de arbetsuppgifter somfastighetsskötarna hade, det kunde lika gärna de kvinnliga lokalvårdarna göra. Lokalvårdarnasarbetsuppgifter var också alltför ensidiga och de bidrog bara till att personalenblev utsliten.Det är ju inte könsbetingat vad man kan göra(Dåvarande VD)Lokalvårdsbegreppet togs bort och alla anställda skulle svara för fastighetsskötsel.För att genomföra projektet hade projektledaren en projektgrupp där fastighetschefer,avdelningschefer, arbetsledare och de fackliga representanterna från SKAF och SKTFsamlades. Det låg sedan på arbetsledarna att se till att de anställda, både lokalvårdareoch fastighetsskötare, fick andra förändrade arbetsuppgifter under projekttiden. Dessaarbetsledare hade alla suttit med i projektgruppen. (Projektledare)De svårigheter som projektledaren upplevde var främst fastighetsskötarnas ovilja att9 Åhström (1993) Nya grepp i kvinnors arbete59