Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Vilka spår lämnade KOM-projektet efter sig?Men vad minns man då av KOM-projektet? ”Inte mycket”, tror Projektledaren. ”Detberörde en mycket liten del av Lantmäteriets 3 500 anställda. Det omfattade 80 personerav de totalt 900 som fanns i Gävle. KOM-projektet fanns naturligtvis i minnet hosmånga, men man kan inte säga att det levde kvar någon längre tid”. Projektledarensuppfattning bekräftas av de andra intervjuade. Det var först när de såg den gamla projektrapportensom de drog sig till minnes KOM-projektet. I Lantmäteriets personaltidningMätaren nämns inte KOM-projektet någon gång under den period projektetpågick.Sektionschefen, som minns KOM-projektet väl, tycker att det var positivt men alltförsmalt. Flera sektioner borde ha involverats i det, tycker hon. Hon minns de många diskussionernaom jämställdhetsfrågor som försiggick på arbetsplatsen på den tiden. Detvar höga barriärer mellan de olika yrkeskategorierna och ganska stora löneskillnader.Men det rådde, enligt henne, inga öppna motsättningar mellan yrkeskategorierna utansamarbetet fungerade väl till vardags. Det var i samband med löneförhandlingarna somskillnaderna kom i dagen. Som statligt anställda med offentliga löner var skillnadernaockså lätta att se.Säljaren hävdar inledningsvis att KOM-projektet inte lämnade några tydliga spår eftersig. Utvecklingen har gått framåt ändå är hennes uppfattning. Jämställdhetsdebattenhade ju pågått i många år innan Kom-projektet kom i gång. Det sågs t ex som en självklarhetatt anställa kvinnor som fältarbetare i början av 90-talet, menar hon. De, bl ahon själv hade börjat resa ut i fält på redan på 80-talet. 25Sedan påminner hon sig att KOM-projektet nog ändå hade lämnat spår efter sig. Honblev sektionschef strax efter det att projektet avslutats och är övertygad om att det skulleha varit otänkbart dessförinnan. Enligt hennes uppfattning, såg manliga chefer baraandra män när nya chefer skulle utses. Nu blev hon tillfrågad utan att ens ha sökt tjänsten.Cheferna hade börjat se även de kvinnliga medarbetarna.Jag tror nog att det var bra med just de här våga tala-kurserna och den diskussionsom blev på arbetsplatsen var nyttigt för en del manliga chefer som satt som”proppen Orvar” och som behövde lära sig lite. När de förstod att det handlar omatt peppa folk som de har i sin arbetsgrupp och att även tjejer klarar av saker, dåär det inga problem egentligen. Sen är det också så att vissa tjejer kanske backarlite först och inte törs, men med lite påtryckning och möjligheten att få göra deti egen takt, växer de flesta in i nya roller och nya arbetsuppgifter, med lite störreansvar och lite mer att bita i och det är väl en chef som ska se till att det händer. 2625 Intervju med Säljaren 20/10 2004.26 Intervju med Säljaren 20/10 2004.83