Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Vad hände med de goda exemplen?En uppföljning av några AlfaQ-projekt inom lokalvårdenGisèle AsplundFör tio år sedan gjorde Gisèle Asplund en utvärdering av elva AlfaQ-projekt inomstäd/lokalvårdsbranschen, utvalda som ”goda exempel”. Nu har hon gått tillbakatill fyra av företagen. Studien visar att dessa företag både ekonomiskt och personalmässigthar lyckats väl. Till exempel har de betydligt lägre sjukfrånvaro än branschgenomsnittetoch de har lyckats skapa nya kombiyrken. Löneutvecklingen har varitgod, inte minst för kvinnorna, och antalet kvinnor på arbetsledande befattningar harökat. Gisèle Asplund dras slutsatsen att de faktorer som förklarar varför dessa projektblivit hållbara är långsiktighet, förankring i företagets strategi samt medfinansiering.Inledning1995 gjorde jag på Arbetslivsfondens uppdrag en utvärdering av 11 olika projekt inomstädbranschen, som fått projektmedel från AlfaQ satsningen.Projektens mål var:• att förändra städyrket och arbetsorganisationen• att utveckla individerna genom att stärka deras självförtroende och öka deraskompetens och ansvar samt• att åstadkomma en jämnare könsfördelning inom jobben och en ökad jämställdhetpå sikt.Förhoppningen med förändringsarbetet var att skapa ”nya” lokal-vårdyrken, få en effektivareorganisation med lägre sjukfrånvaro, ökad trivsel samt en ökad jämställdhet. Iden sammanfattande analysen kunde jag då konstatera att vissa projekt hade lyckatsuppnå sina mål i högre grad än andra, men att utvärderingen låg för nära i tiden – deflesta projekten var inte avslutade – för att man skulle kunna se några långsiktiga effekterpå t ex sjukfrånvaro och ”nya” yrken eller andra organisationsförändringar (Asplund1995).I denna artikel vill jag beskriva de långsiktiga effekter som nu, tio år senare kan sägasha varit hållbara, mot en bakgrund av hur branschen i stort har utvecklats. Hur ser detut i några av ALFAQ företagen idag? Fortsatte utvecklingsarbetet efter det att AlfaQ118