Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Flera av de intervjuade ansåg att frågorna i frågeformuläret var ”akademiska” och gickatt ”själv vrida hur som helst”. En var missnöjd med intervjuarens sätt att skriva nedarbetsuppgifternas krav, men eftersom svaren skulle verifieras av närmaste chef så kundeeventuella brister i arbetsbeskrivningarna rättas till.Följande felkällor definierades av projektgruppen under intervjuernas gång:• Att frågeformuläret inte alltid mätte kraven i arbetet.• Att de personer som intervjuades tolkade frågorna annorlunda än vad som avsågs.• Att arbetsledaren, som bedömde svaren, tolkade frågorna annorlunda än vad somavsågs.• Att de personer som intervjuades inte visste ”allt” om sitt arbete.• Att arbetsledaren inte visste allt om intervjupersonens arbete.• Att det fanns oklarheter i arbetet, t ex om var ett visst ansvar låg.• Att intervjuaren påverkade den person som intervjuades.• Att ett svar ”tvingades” fram under intervjun.• Att arbetet bedömdes i förhållande till tidigare upplevda erfarenheter från andraarbetsställen. Jämför ”spegeltesen” av Björkman & Lundqvist (1981).• De medverkandes förhållningssätt till arbetsvärderingen generellt och kraven iarbetet specifikt.Betänketiden vid intervjun var relativt kort, varför svaret riskerade att bli ogenomtänkt.De medverkandes förhållningssätt till arbetsvärderingen som något pådyvlat eller somnågot efterlängtat speglades även i deras attityder vid intervjun.Att frågeformuläret inte var färdigbearbetat vad gällde att fokusera på kraven i arbetettydliggjordes vid projektgruppens genomläsning av svaren. Ytterligare diskussion ochklargöranden skedde därför rörande arbetsuppgifter och arbetskrav i samråd med deintervjuade och deras närmaste chef. Dessa två chefer bedömde svaren på något olikasätt. Distriktssköterskan värderande svaren noggrant och föreslog vissa förändringarmedan gatuingenjören snarare tyckte att ”så som det stod kunde det nog vara”.Att intervjupersonerna och även arbetsledarna inte visste allt om arbetets innehållframgick när arbetsledarna gick igenom de anställdas svar. Det framkom t ex skillnadmellan arbetsledarens och den anställdes uppfattning om vem som hade ansvaret för enviss fråga – arbetsledaren eller den underställde. Arbetskraven var otydliga enligt enfacklig representant, eftersom det inte fanns några arbetsbeskrivningar för tjänsterna.141