Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?veckling. Den samlade kunskapen har ökat problemlösningsförmågan. Genomatt flera projekt delvis löpt parallellt och forskare och praktiker tillsammans varitinvolverade har synergieffekter skapats som främjat projektutvecklingen• framgångsrikt projektarbete kräver samverkan och upparbetade kontakter, vilketförutsätter kunskap och medvetenhet om olika partners perspektiv (motiv), kunskaper,intressen, ekonomiska förutsättningar, tidshorisonter för förändring mm.En förutsättning för projektutvecklingen har varit varaktigheten i relationernasom lett till god kännedom om olika partners utgångspunkter.• rekrytering av deltagare förutsätter att projektägaren/organisatören har legitimitetoch trovärdighet regionalt och lokalt – vilket erhålles/erövras genom att bli kändför ett gott arbete och kontinuitet i verksamheten. Projektens anknytning tillhögskolan har gett dem legitimitet, liksom att forskare samverkat med praktiker.Den nämnda utvärderingen 30 av verksamheten vid CAU visade att regionala aktörervärdesatte processkunnandet, nätverksbyggandet och kunnandet i jämställdhetsfrågor,samt kompetensen att driva processer med underifrånperspektiv och sätta in dem i ettsammanhang och relatera till forskning. En intervjuperson uttryckte behovet: ”Vi villej ha forskning som vi ej kan begripa eller sådant vi redan vet svaret på” (Weibull s. 5).Vår projektredogörelse synliggör att det krävs kunskaper och kontakter för att kunnalänka samman ett verksamhetsperspektiv med ett finansieringsperspektiv. Det krävskompetens för att hitta projektmedel, ansöka om projektmedel och att driva projekt.Det krävs förmåga att väga samman frågeställningars betydelse med tillgången på lösningari form av politiskt intresse och stöd, finansieringsmöjligheter och tillgång påkompetens för problemlösning. Det handlar bl a om• att vara på rätt plats i rätt tid (t ex få en kontakt på en konferens)• att ”finnas på kartan” när någon söker lämpliga projektpartners (att ha upparbetadekontakter)• att ha en beredskap att kunna ”tacka ja” när man blir inbjuden (när någon sökeren EU-partner)• förmåga att koppla samman projektidéer med möjlig finansiering (t ex att varaorienterad i EU-projektvärlden)Det vore missvisande att i denna berättelse inte ha med att utvecklingsprocesserna drivitsfram av starkt engagerade personer. I jämställdhetsarbete krävs ofta eldsjälens/projektmakarensenvishet och övertygelse för att komma fram.30 Weibull, Åsa; Rapport CAU. En utvärdering på uppdrag av högskolestyrelsen för Högskolan iHalmstad 1999 (sid 5).238