Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?överlärare hade, bl a har beslutsfattandet öppnats för deltagande av föräldrar och elever.Utvecklingen kan beskrivas som att skolan femininiseras, vilket uppfattas som en statussänkning(Sundin 1995, Johansson 1997). Det är en öppen fråga om den ökandeförekomsten av kvinnor på rektorsposterna skall betraktas som ökad jämställdhet.Många inom barnomsorgen arbetar deltid även efter det att rätten till deltid på grundav det egna barnets ålder upphört. En deltid i ett lågavlönat kvinnoyrke räcker inte tillatt försörja sig och därför ses rätten att jobba heltid som en viktig jämställdhetsreform.Men den frivilligt deltidsarbetande kvinnan väljer inte mellan förvärvsarbete och fritid,utan mellan betalt och obetalt arbete. Det är alltså inte självklart att jämställdhetenökar för att kvinnan övergår till heltid (Himmelweit 2002). För att jämställdheteni hemmet ska öka måste kvinnan kräva insatser av make och barn. Om kvinnans lön är(väsentligt) lägre än makens blir heltidsargumentet som mått på jämställdhet urholkat.Jämställdhet ur en kvalitativ synvinkelGenomgången visar att orden effektivitet och produktivitet som tidigare väckte motståndhar anpassats till de egna behoven. Att vara effektiv handlar om att vara smartoch att inte göra onödiga saker, inte om att göra vinst, dvs den teknisk / administrativarationalitetens tänkande har inte tagit över.Att göra karriär är viktigt i den teknisk/administrativa rationaliteten. Högsta posteni aktiebolag är verkställande direktör (VD), en titel som en av intervjupersonerna baräven om hon inte verkade känna sig helt tillrätta i rollen ”vara någon form av VD ellerspindel eller vad jag nu är för någonting.” Andra intervjupersoner bedyrade att de intevar intresserade av chefspositioner. En förklaring till ointresset för karriär kan varaatt den som valt att operativt arbeta med barns utveckling vill ha kontakt med barn,men andra konkurrerande förklaringar finns. Det kan ses som en tyst protest mot hierarkiseringenav förskolan, dvs mot den teknisk/administrativa rationalitetens värderingar.En annan förklaring kan ligga i genussystemet. Kvinnor som gör karriär hotarden bestående ordningen i vilken ledarskap har en manlig könsstämpel (Sundin 1998).Både kvinnor och män konstruerar sina erfarenheter i relation till en manlig norm ochkvinnors defensiva hållning kan bero på att de ser risker i att själva framstå som avvikarefrån normen (jfr. Eduards 2002).Att känna sig som en piga, vilket var vanligt i det ursprungliga projektet, är att placerasig längst ned i samhällshierarkin. En hierarki är inte bara en organisationsform utanockså ett sätt att hantera verkligheten. En sådan rangordning är att lärarnas status ochlöner följer barnens / elevernas åldrar. En av intervjupersonerna hade svårt att få gehörför sin verksamhetsidé, förskola i aktiebolagsform, när hon sökte lån i den bank hon varpersonlig kund. Först med rekommendationer av en manlig affärskontakt fick hon lån.44