Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?De förändringsprojekt som jag studerade i avhandlingen innehöll just sådana försök attfå kvinnor och män att samarbeta i samma arbetslag, ingå i samma arbetsrotation ochutföra varandras arbetsuppgifter. Här skulle man kunna förvänta sig jämställdhet somen positiv bieffekt – ibland oplanerad eftersom projekten genomfördes utan tanke pågenusfrågor eller jämställdhet.Några utgångspunkter inför uppföljningsstudienDet var två teman kring jämställdhet från avhandlingen som fick ligga till grund förfrågeställningarna. Den första handlar om jämställdhet som retorik och vad pratet omjämställdhet betyder i ett längre tidsperspektiv. Den andra handlar om betydelsen avkönsbaserade återställare och vad olika typer av könsordning betyder – även detta i ettlängre tidsperspektiv.Jämställdhet som retorikDå, för tio år sedan, dök ”jämställdhet” ganska ofta upp i intervjuerna i de tre studeradeföretagen, trots att jag inte frågade om det explicit. Det fanns tydliga förhoppningaratt förändringsprojektet skulle innebära någon form av odefinierad ”ökad jämställdhet”,som en sorts bieffekt eller ett sidomål. I företagens officiella projektbeskrivningar fannsluddiga formuleringar kring ökad jämställdhet. Dessa formuleringar fanns troligtvismed på grund av krav från delfinansiärerna Arbetslivsfonden och EU Mål 4.Jämställdhet handlade i de flesta fall om att få till en jämnare fördelning av kvinnoroch män på företagen – för arbetsklimatets skull om inte annat. Det var alltså en tämligen”ytlig” och kvantitativ variant av jämställdhet, utan någon självkritisk insikt ochutan tankar på förändring av attityder och beteenden. På de mansdominerade företagen– som här representeras av Kappa Kraftliner i Piteå – ville man helt enkelt öka antaletkvinnor i företaget och i produktionen i allmänhet. Vid företagen med en könssegregeradproduktionsorganisation – här representerad av Duni Konverteringsfabriken iSkåpafors – önskade man sig jämnare könsfördelning på de olika arbetsplatserna.Det gjordes dock inte några större konkreta åtgärder vare sig för att rekrytera fler kvinnoreller för att blanda kvinnor och män. När det handlade om att blanda kvinnor ochmän valde man oftast att inte utmana, istället lät man arbetsledarna eller arbetslagen”lösa” detta på egen hand, vilket inte alltid gick så bra. Avhandlingen visade att ”jämställdhet”stannade i prat, önskningar och mål. En frågeställning till uppföljningsstudienblev att ta reda på hur ”jämställdheten” ser ut idag på företagen. Hur ser retorikenoch pratet kring jämställdhet ut? Vilka perspektiv är det som gäller? Har pratet övergåtttill praktik, till handling?97