Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Jämställda löner?Hos de tio arbetsgivarna finns flera exempel på att värderingen av arbeten medfördelönekorrigeringar för kvinnodominerade arbeten, som blev uppvärderade. Så skeddeexempelvis i Partille och i Växjö. Likaså finns i enstaka exempel från länsstyrelserna,där man också beskrev att könsbundna löner för assistenter försvann, eftersom befattningarnasuccessivt försvunnit. På Sveriges Radio fann man några fall av könsbundenlönediskriminering, som åtgärdades direkt.Men det finns också exempel på att värderingsresultaten inte följts upp med förändringari lönestrukturen, exempelvis på Sveriges Radio, där personalchefen menar att detfinns strukturella löneproblem mellan medarbetare inom SIF respektive Journalistförbundet.På Försäkringskassan i Kronoberg har löner justerats, men där säger de intervjuadeatt det fortfarande finns könsbundna löneskillnader mellan traditionellt kvinnodomineradeoch traditionellt mansdominerade arbeten.Det förefaller ha varit svårt att korrigera löner i syfte att jämställa dem. I kommunernaPartille och Växjö avsatte politikerna extra utrymmen, men därefter har korrigeringarvarit svåra att åstadkomma, precis som hos de andra arbetsgivarna i denna studie.Flera pekar på att tillgängligt löneutrymmet prioriterats för lönepåslag till de allra flestamedarbetarna. Andra drivkrafter, exempelvis svårigheter att rekrytera nya medarbetarei gällande löneläge eller den externa marknadens påverkan på löner i vissa yrken,beskrivs vara starkare än strävanden efter jämställda löner.Denna studie har inte underlag för att ge svar på huruvida arbeten/yrken verkligenomvärderats eller om könsrelaterade löneskillnader har minskat i den omfattning, somvar målsättningen i LÖV-programmet.Konflikten mellan självreglering och självsaneringDen samverkan som parterna måste göra tillsammans för att åtgärda de normer ochbeteenden, som orsakar könsrelaterade löneskillnader, diskuteras i en artikel 14 med rubriken”Samverkan och lönekartläggning”.Löner och anställningsvillkor är reglerade i kollektivavtal, som parterna åstadkommitgenom förhandlingar. I artikeln benämns det systemet som ”självreglerande”. Samtidigtåläggs samma parter genom Jämställdhetslagen att främja jämställdhet och att synasina egna förhandlingsresultat. Det benämns ”självsanering”.Samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare tycks fungera både som medkraft och14 ”Samverkan och lönekartläggning – en rättsutveckling”, Susanne Fransson, juris doktor i civilrätt, ochEberhard Stuber, juris kandidat och utredare hos JämO.Artikeln publicerad i ”Arbetsmarknad och Arbetsliv”, nr 3/2004.179