Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?• Svårt att få anslag samt att institution inte gett aktivt stöd (inte motarbetat heller)men att manliga kollegor i motsvarande position har i högre grad fått det stödsom krävs för att stanna kvar vid institutionen. (2)• Svårt att kombinera föräldraskap med den arbetsbelastning som det innebär omman ska stanna kvar i universitetsvärlden. (1)Svårigheten att få egna forskningsanslag finns med som en bidragande orsak till varförpersonen lämnat akademin. I övrigt spänner skälen över interna, externa och strukturellaorsaker till varför personerna valt att lämna akademin eller landet. Att enbartbetrakta personer som ”drop-outs” när de lämnat den akademiska forskning framståri dagens forskningspolitiska klimat som en något ensidig analys. Antalet examineradedoktorer har fördubblats under den senaste tioårsperioden. Kravet på ökad rörlighet avden forskarutbildade arbetskraften och ökat samarbete mellan universitet och övrigasamhällssektorer aktualiseras ständigt. I de nedanstående citaten framkommer hur tvåpersoner upplever sin flytt från akademin:”Jag sökte den här tjänsten för att det fanns ingen plats för mig på den gamlainstitutionen, prefekten sa det tydligt” när pengarna är slut ska du gå”. Men nui efterhand kan jag se att det är fritt här, det är förhållandevis bra betalt i jämförelsemed mina gamla kollegor och mycket mer dynamiskt. Men det visste jaginte då.”(Telefonintervju NFR)”Jag arbetar som rådgivare, forskare och kan fortfarande publicera mig, delvisp.g.a. mina kontakter med universitetet. Jag har fortfarande doktorander kvar påuniversitetet”(Telefonintervju MFR)Gruppen som lämnat akademin uppger att de största fördelarna vid de nya arbetsställenavis-a-vi universiteten är att anställningsförhållandena är tryggare och att tjänsteninnefattar forskning. Innehavarna har ofta haft möjlighet att bibehålla sina kontaktermed universiteten och kunnat fortsätta att forska och handleda studenter. Beroendet avexterna forskningsanslag har minskat och detta har upplevts positivt eftersom det oftagenererat känslor av stress och utsatthet. Några menade även att det nya arbetsställetkännetecknas av en större kollegial sammanhållning, delaktighet, ett mindre hierarkisktarbetssätt och större möjligheter att kombinera barn- och familjeliv med det nyaarbetet.Inomakademisk geografisk rörlighetMed inomakademiska rörlighet menas de förflyttningar som personerna har gjort mellande akademiska institutionerna. De allra flesta av Tham-forskarassistenterna somhar stannat kvar inom akademin i Sverige har även stannat kvar vid samma universitet208