Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?De variabler som, jag har valt att använda är beroende av och samverkar med varandrapå olika sätt. Heltidstjänster är t ex en förutsättning för att kunna satsa på en långsiktigoch hållbar kompetensutveckling. Kompetensutveckling i sin tur är nödvändig för attfå en positiv löneutveckling och några av projektledarna hävdar också att sjukfrånvaronoch rörligheten påverkas positivt genom att motivationen hos personalen ökar när mansatsar på kompetensutveckling och vidareutbildning. Sjukfrånvaron är troligtvis denvariabel som har störst inverkan på både lönsamhet och kvaliteten på de tjänster mantillhandahåller så en fokusering på arbetsmiljö och hälsofrämjande åtgärder är viktigaatt studera i ett längre perspektiv. Hur den faktiska fördelningen mellan kvinnor ochmän ser ut samt möjligheterna att få en jämnare könsfördelning är på många sätt beroendeav kompetensutveckling och möjligheter till heltidstjänster. Det måste i en strävanefter långsiktigt hållbara heltidstjänster ingå både en ny ”mix” av arbetsuppgifter, föratt t ex undvika monotoni och arbetsbelastningsskador och en satsning på kompetensutvecklinghärför. Den rigida uppdelningen i könsmärkta arbetsuppgifter kan såsomjag ser det inte på sikt upprätthållas särskilt i de fall av nyrekrytering av unga och män,till yrket är prioriterat, vilket alla projektledare ser som önskvärt.Val av företag samt genomförandeJag ville att urvalet av företag i denna uppföljningsstudie skulle innefatta olika företagsformeroch gärna representera olika delar av landet, för att få en representation av deursprungliga projektföretagen. Storleksmässigt, mätt i antal anställda och omsättning,var de elva företagen i den första studien ganska jämförbara med undantag för gruppensmå privata städbolag, dvs sådana med mindre än 25 anställda, som var underrepresenteradi förhållande till branschen i stort. Av de elva företag, som fick projektpengari AlfaQ var det endast två företag som hade mindre än tjugofem anställda. Min förstarundringning, som jag gjorde hösten 2004, visade att dessa två företag inte längrevar verksamma. Det tredje privata städbolaget som ingick bland de elva hade drygt200 anställda och fanns kvar på marknaden. En annan aspekt som jag ville ta hänsyntill var att om möjligt välja företag där de tidigare projektledarna fortfarande var verksammai företaget. Jag bedömde att det skulle vara en fördel att kunna intervjua de”gamla” projektledarna eftersom de borde ha ett eget intresse av att reflektera över vaddet blev av deras projekt och därmed också vara motiverade att ställa tid till förfogandeför intervjuer. Visserligen kanske man skulle kunna säga att det fanns en risk för att deskulle vara alltför positiva i sin beskrivning av utvecklingen, men genom att jag inteenbart skulle förlita mig på vad de berättade utan också använda mig av annan dokumentation,som statistik och verksamhetsberättelser, så hoppades jag att få en nyanseradbild av nuläget.De företag som slutligen jag till slut valde ut för denna uppföljning var: Ett kooperativt122