Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?ten och personalens yrkesroller i och med ÄDEL-reformen. När långtidssjuka överfördesfrån Landstingets långvård till hemsjukvård eller servicehus medförde detta sjukareoch allt mer vårdkrävande boende. För Ljungen innebar denna förändring att kravet påutbildad vårdpersonal ökade.Riksbyggen Serviceboende var 2004 en privat utförare av en tjänst som upphandladesav Östersunds kommun. När Ljungen öppnades 1991 förekom inga upphandlingar ochinte heller fanns det lika stor konkurrens från andra vårdbolag. 2004 fanns flera störrevårdbolag på marknaden vilka konkurrerade om de anbud som lades ut. Den ökadekonkurrensen ledde till pressade priser och förändrade arbetsvillkor för de anställdaenligt föreståndaren.1999 skedde en omorganisation inom Riksbyggen Serviceboende vilken påverkadeLjungen i hög utsträckning. Företaget gick från att vara en del av Riksbyggen till att bliett självständigt dotterbolag, Riksbyggen Serviceboende AB. Bolagiseringen innebaratt hemservice och fastighetsservice åtskildes organisatoriskt. Vaktmästarna flyttadesöver till Riksbyggens förvaltningstjänst och resterande personal fanns kvar inom detnya bolaget. Omorganisationen innebar att vaktmästarna inte längre fanns tillgängligaorganisatoriskt. Deras arbetsuppgifter hörde till en annan del av företaget. Det fannssåledes inga andra arbetsuppgifter än service och vård för personalen att dela på.Oklara tjänstebeteckningarPå en tavla som satt i foajén på Ljungen 2004 fanns bilder på de anställda och derastjänstebeteckning utsatt under bilden. Det fanns enligt tavlan tio undersköterskor, sjuvårdbiträden varav en man, en distriktssköterska, tre servicepersonal varav två män, ensjukgymnast och en verksamhetschef. Tavlan var dock inte uppdaterad mot den lönelistasom kommer att beskrivas nedan. Till skillnad från vid starten då samtliga anställdakallades servicepersonal, fanns ett flertal olika tjänstebeteckningar representerade påLjungen 2004. Föreståndaren valde i sin intervju att benämna de olika yrkesgruppernasom undersköterskor, distriktssköterskor och servicepersonal.Det är de allt sjukare boende som har gjort att högre kompetenskrav ställs på personalenoch därmed har tjänstebeteckningarna blivit viktigare och tydligare. Företagetsambition var enligt föreståndaren att bara anställa utbildade undersköterskor. Benämningenservicepersonal fanns inte kvar då det blir fel benämning på en personalgruppsom i allt högre utsträckning jobbar med vård sa regionchefen.AnställningsförhållandenPå Ljungen fanns enligt lönelistan tolv tillsvidareanställda undersköterskor och åttavårdbiträden. Två av de 20 anställda var män, båda vårdbiträden. Det fanns endast fyra55