Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Drivkrafter och motkrafterKunskap, stöd och styrning från ledning och chefer – och eldsjälar – tycks vara enenskilt mest betydelsefulla omständigheten för lyckat resultat.Partille, Sveriges Radio och länsstyrelsen i Västra Götaland är goda exempel på det.Eldsjälar har funnits och eldsjälar har slutat. Det har spelat en avgörande roll, vilketvisar att lönebildningen inte självklart beaktar jämställdhetsaspekterna.Systematisk värdering av arbeten sades vara ”svårt”, alltför resurskrävande eller intebehövas. Projekten inom Länsstyrelsen beskrivs och gick till historien som en tidskrävandekraftsamling. LAV-systemet är något som inte blev något av. I Växjö säger manidag att kommunens verksamhet är alltför komplex för att underställas en systematiskarbetsvärdering. På Mitthögskolan blev arbetsvärderingsprojektet ett ”kampanjartatarbete” för några få införstådda.Hos de arbetsgivare, som senare tog itu med arbetsvärdering och/eller lönekartläggning,har det inte varit engagemang och nyfikenhet från LÖV-projekten, utan insiktenom skärpningen i jämställdhetslagen och/eller en granskning av JämO som varit drivfjädern.Genvägar och omvägarGenomförda lönekartläggningar bygger i hög grad på statistiksystem som inte är tillräckligtfinmaskigt sorterar lika och likvärdiga arbeten. Den individuella lönesättningenbrister, exempelvis genom att lönekriterier och lönesamtal inte tillämpas på ett systematisktsätt och det gör att löneskillnader blir svåra att härleda och förklara. Den härsortens genvägar i lönesättningen blir omvägar för arbetet att uppnå jämställdhet.Lönesättningen går även omvägar, till exempel genom att gamla förhandlingsrutinerlever kvar och tillämpas parallellt med tillämpningen av de nya, moderna kollektivavtalen.Avtalen är oftast helt sifferlösa och har karaktären av anvisningar, som de centralaparterna överenskommit. Där finns grundläggande principer för lönesättningen.Det handlar om arbetskrav, prestationer och arbetsresultat – omständigheter som kräverlönesamtal och bedömningar, snarare än förhandlingar.Ett annat exempel på omväg, kan decentraliseringen av lönesättningen sägas vara. Denkan medföra att arbetsgivare tappar greppet och överblicken i lönebildningen, exempelviskan det uppstå en lönestruktur, som inte stämmer med lönepolicy och jämställdhetsambitioner.I denna studie finns sådant exempel från Partille kommun.178