Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?arbetsområde. Männen insåg inte att de skulle komma att beröras eller att det kundevara kvalificerande att lära sig datatekniken. Sundin (1993) beskriver fenomenet somatt ”Arbetsuppgifternas könskodning skymde teknikens status”.Fältarbetarna hade bättre löner än kartritare. De hade även förmånliga traktamenten.Kvinnor fick inte göra fältarbete Det var männens domän och det fanns länge ett stortmotstånd från männens sida att släppa in kvinnor på området. I hela enheten fannsdessutom få kvinnor i arbetsledande ställning. Ungefär samtidigt som datateknik infördesför kartframställning, startades den första utbildningen av kvinnliga fältarbetare.Sundin (1993) redovisar några förklaringar till varför satsningarna på kvinnliga fältarbetarekom igång just vid den här tiden. Kvinnorna krävde att få åka ut som fältarbetaremed argument som att det var nyttigt som motvikt mot det stillasittande kartarbetet,det motverkade arbetsskador. Andra argument var jämställdhetsaspekter och behovetatt bredda arbetsinnehållet eftersom datatekniken riskerade att såväl utarma det befintligaarbetet. Arbetsgivarna hade behov av att omfördela den befintliga arbetskraften föratt få produktionen av kartor att flyta jämnare. Den nya tekniken hade resulterat i attkartritarnas arbete gick fortare. Fältarbetarna hann inte med att ta fram underlagen förkartorna i samma takt. 6 Ett överskott på arbetskraft uppstod inne och underskott ute.Det föll sig naturligt för arbetsledningen att göra överflyttningar mellan kategorierna.Enligt Sundin menade några också att fältarbetet öppnades för kvinnorna för att besparamännen de påfrestningar som arbetet innebar. Det höll på att förlora sin attraktionskraft.Det var t ex längre inte så lätt för en fältarbetare att få med sig familjen på attligga ute i fält månader i sträck. Enligt detta sätt att se blev det, enligt Sundin, nödvändigtför arbetsgivaren att förmå andra att gå ut i fält. De redan anställda kvinnorna lågdå nära till hands.Den nya tekniken ledde till att mäns och kvinnors arbetsuppgifter blev mera likartadeän de varit tidigare. Kvinnornas kompetens breddades och höjdes i och med detmen det påverkade inte deras löneutveckling eller status. För männen i fältarbete blevden nya tekniken ett hot mot manligheten på två sätt. Dels var tekniken den indirektaanledningen till att kvinnorna lockades ut i fält dels höjdes kravet på att männen skullelära sig den nya teknik trots att den sågs som en del av det kvinnliga innearbetet. 7Oro på arbetsplatsen aktualiserade jämställdhetsfråganVid årsskiftet 1989–1990 tog enhetschefen vid topografiska kartenheten initiativ tillett utvecklingsarbete som gick ut på att skaffa alla inblandade mer kunskaper om jämställdhetför att försöka förändra attityderna hos de anställda. Man hoppades att detta6 Sundin, E. Ny teknik i gamla strukturer (1993).7 Sundin, E. Ny teknik i gamla strukturer (1993)76