Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?lyfter fram deltagarnas entusiasm och engagemang för frågan som en förklaring till attprogrammet har fortlevt: ”Sedan tror jag också att det är deltagarnas entusiasm. Att manhar ställt frågan ”Vad ska man göra? Hur kan man gå vidare här?”, det har ju varit uppe påtapeten varje gång”.Processen över tiden: större fokus på mänOm man fokuserar programmet över tiden kan man konstatera att det har ändrat form.Programmet börjar som sagt som ett ledarutvecklingsprogram för kvinnor på mellanchefnivå(LUK). När LUK beskrivs ligger fokus framför allt på kvinnorna och vad programmetbetyder för dem. Frågan om den låga andelen kvinnor på chefspositioner konstruerassom en kvinnofråga, och som att det har med kvinnors synlighet och självkänslaatt göra. I intervjuer från denna period påpekar emellertid projektledaren att dethandlar om att kvinnor diskrimineras, men också att det handlar om att kvinnor ochmän kompletterar varandra. Argumentationen kring programmet präglas av motsägelsefulladiskurser som både innehåller inslag från ’den bristfälliga kvinnan/hjälpa kvinnor’-,’kvinnor som annorlunda resurs/uppskatta kvinnligheten’-, samt ’diskrimineringav kvinnor/förändra villkoren’-diskurserna kring organisation och kön (j fr Wahl 1996,Ely & Meyerson 2000). Redan från början finns emellertid tanken om att män skainvolveras i arbetet, och att frågan till viss del handlar om män, med. Initialt blir mentorskapetett sätt att göra detta. Genom att vara mentorer till kvinnor ska män kommaatt se kvinnor och kvinnors kompetens. I en intervju 1995 säger projektledaren vidareatt män ska bli medvetna om kvinnliga synsätt och värderingar. Männen definierasdock aldrig som deltagare.När LUK förändrades till CMDP definieras även män som deltagare. De män som deltari CMDP är emellertid yngre och på lägre positioner än de män som var mentoreri LUK. Förändringen motiverar dåvarande projektledaren med behovet av att få männensperspektiv på dessa frågor. Jag vill hävda att detta sätt att tala om programmetavspeglar en föreställning om att kvinnor och män har olika perspektiv på jämställdhetsfrågor,och att det hittills varit kvinnornas perspektiv som varit dominerande. Denandra projektledaren beskriver det ökade fokuset på män som en kunskapsfråga – attmän saknade kunskap om genus. De båda projektledarnas beskrivningar visar hur fråganalltmer konstruerades som en mansfråga, både utifrån ett komplementär idé omkön och en idé om bristande jämställdhet som en kunskapsfråga. Detta kan tolkas somen förhållandevis maktblind konstruktion av frågan, som inte synliggör kvinnors ochmäns olika intressen av förändring (j fr Rutherford 1999, Tollin 2000, SOU 2003:16).I intervjun med den första projektledaren framkommer dock även en lite annan beskrivningav krafterna bakom förändringen från LUK till CMDP. När jag under intervjuernaställer frågor om programmet någon gång saknat stöd eller motarbetats, beskriver en194