Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?tagarna möjlighet att utveckla en egen företagsidé. Vidare avsåg den att bidra till deltagarnasindividuella utveckling och att uppmuntra var och en att hitta sin egen väg tillsysselsättning. Deltagarna producerade tillsamans en CD-ROM-skiva och fick därigenomkunskap om modern multimediateknik.En fast stab av lärare från Högskolan hade huvudansvaret för basämnena (företagsekonomi,marknadsföring och IT). Dessa lärare kallades i WIB-projektet för handledareför att markera att deras roll var att understödja lärprocessen snarare än att styra den.Dessutom knöts konsulter med olika specialistkunskaper till utbildningen. En psykologfrån Högskolan träffade regelbundet deltagarna i ”reflektionsgrupper” för att diskuteraoch följa upp deltagarnas individuella utveckling. Under utbildningens sista veckor hadeprojektledaren individuella utvecklingssamtal med deltagarna. Syftet med dessa var attfölja upp de ambitioner som deltagarna hade vid kursstarten och summera det gångnaåret. Deltagarna presenterade också en handlingsplan för vad de skulle göra efter WIB.Utbildningen avslutades med att deltagarna redovisade sina individuella handlingsplaneroch att multimediaproduktionen redovisades för referensgruppen.Projektresultat dåDen utvärdering som genomfördes tio månader efter den ettåriga utbildningens slutvisade att fjorton av de femton kvinnorna hade arbete. Endast en var då arbetslös. Tolvav deltagarna var fortfarande intresserade av eget företagande, tre av dessa hade redanstartat och en hade långt framskridna planer. Tre av kvinnorna hade kommit till insiktom att eget företagande inte var något för dem. WIB-utbildningen visade sig leda tillökad anställningsbarhet 17 .Med lärdomar i bagaget mot nya målgrupper och specialområden:SEE – Sustainable Energy and EnvironmentLärdomarna från WiB-projektet var många, bland annat att en så generell och bredföretagsutbildning, med en så heterogen grupp av deltagare, snarare tenderade att resulterai en orienteringsutbildning än att leda till att deltagarna verkligen startade företag.Det hade också visat sig att den problembaserade undervisningsformen var svåratt genomföra inom ramen för en högskola med traditionellt inriktade högskolelärare.Utbildningen kom därför att få en mer traditionell inriktning än vad som var tänkt.Projektledningen kom fram till att det vore intressant att utveckla ett projekt utifrånerfarenheter från WIB, men som riktade sig till en mer homogen grupp och som därmedskulle bli mer fokuserad på något speciellt område. WiBs metodutveckling skulle17 Milsta, Margareta & Lundén, Lena: Women in Business – en utbildning för kvinnor i eget företagande.Centrum för Arbetslivsutveckling, Högskolan i Halmstad 1999.230