Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?städa och lokalvårdarnas ovilja till att delta i de friskvårdsaktiviteter som erbjöds. Ettmål i projektet var att alla anställda skulle ha ett heltidsjobb och sysselsättningen ökadefaktiskt under projekttiden. De kvinnliga lokalvårdarna uppfattade projektet som positivti kontrast till männen som inte var lika glada.Männen var ju inte lika begeistrade att börja städa ju, det kan man väl säga.(Dåvarande VD)En förutsättning för att de kvinnliga lokalvårdarna skulle göra andra arbetsuppgiftervar att de manliga fastighetsskötarna tog över lokalvårdsuppgifter. Fastighetsskötarnasstädinsatser kom dock aldrig att överstiga 25-30 % av den totala arbetstiden under projekttiden.(Dåvarande VD)Enligt marknadschefen initierades inte projektet av VD: n vilket gjorde att det intekändes särskilt angeläget för några anställda. De upplevde inte heller att det fanns någraklara och uppnåbara mål för programmet.Lokalvårdarna tyckte att det var roligt att gå kurser och deras självförtroende och kompetensökade under projekttiden, minns en arbetsledare. Arbetsledaren berättade ocksåatt lokalvårdarnas jobb underlättades genom att nya maskiner och hjälpmedel köptesin. Arbetsledaren sa sig inte ha vetat något om KOM-programmet varken innan ellerunder tiden det genomfördes. Projektet uppmärksammades inte på företaget eftersomdet inte kom någon annan information från företagsledningen innan projektet startadeän en lapp i postfacket. Många av de anställda på kontoret blev avigt inställda på grundav bristande information.En lokalvårdare mindes att de lärde känna varandra bättre under projekttiden. Honberättade också att tvättstugor för städredskapen inrättades på alla områden under projekttidenvilket berodde på att det var vaktmästarna som skulle städa trapporna. Utandet trodde hon att det aldrig blivit några tvättstugor.Krambo 1995Krambo räknade med att kunna redovisa det verkliga resultatet först på 2000-talet,därför kallades projektet ”Arbetsplats 2000”, men redan 1995 var personalen mer motiveradför sina arbetsuppgifter, månade om hyresgäster och lokaler, hade större ekonomimedvetenhet,var mer villiga att dela med sig av sina kunskaper och såg också sinakunskaper som en tillgång. (Projektledare)När forskarna från Linköpings universitet lämnade projektet 1995 tycktes männen hatjänat mest på förändringarna. Forskarna trodde att det berodde på att förändringsarbetetförsiktigtvis hade inletts med en utbildning för alla i skötsel av grönytor och eko-60