Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?förande hade de dock ingen större påverkan på lönerna, eftersom personalomsättningenvar låg i kommunen. Dessutom kunde endast mansdominerade yrken jämföras medandra yrken inom orten. De män som fick sina arbeten värderade ansåg att såväl denprivata marknaden som andra kommuner hade en marginell inverkan på lönesättningenav deras befattningar. Kvinnorna inom hemtjänsten menade att marknadskrafterna intehade någon betydelse för yrken inom vård och omsorg, eftersom vården finansieradesmed skattemedel. De ansåg sig inte heller ha någon alternativ arbetsmarknad. Baskravetvar att få en lön som man kunde försörja sig på. Såväl män som kvinnor ansåg sigtillhöra låglönegrupper. Att kommunens löneläge var lågt bekräftades av kommunalrådet:Det finns inga höga löner i kommunen, det är det som är problemet. Kvinnligaarbetsplatser har varit undervärderade av tradition och hävd. Med en låglönesatsningi procent kommer man aldrig ifatt.Här framgår tydligt problematiken i att höja låga kvinnolöner, när likvärdiga mansdomineradeyrken är förhållandevis lågavlönade även de. Kvinnorna inom hemtjänstenansåg sig för lågt betalda i förhållande till männen inom gatuavdelningen. Den åsiktenfick de även stöd för i värderingsresultatet, som visade en uppvärdering av deras befattningari förhållande till befattningarna inom gatuavdelningen. Männen inom gatuavdelningenansåg sig för lågt betalda i jämförelse med lönesättningen inom ortens storaindustri. Vidare hävdade de att deras arbetsuppgifter blev för lågt värderade i arbetsvärderingsprojektet.För en del innebar en rättvis lön att alla skulle ha lika lön oberoende av hur individenutförde arbetet, medan andra menade att en rättvis lön innebar att man även fick lönefter hur arbetet sköttes. Det fanns också en oro för att lönesättningen av den personligaförmågan kunde bli alltför subjektiv:Det får inte bli så att det är någon som är ’bundis’ med chefen som får en bra lön.(kvinna, facklig representant)Kvinnor och män såg på sina låga löner på olika sätt. Männen relaterade det låga lönelägetinom gatuavdelningen till yttre förklaringsfaktorer såsom det höga skattetrycketoch dåliga tider, vilket tvingade kommunen att hålla nere lönekostnaderna. Kvinnornaförklarade sina låga löner med yrkets status, att vårdlöner av tradition var låga och attvårdarbete påstods vara en tärande – ej närande – verksamhet. Ju högre position i hierarkinen person hade desto vanligare var det att personen ansåg det vara legitimt medlönedifferentiering mellan tjänster på olika nivåer.Rättvisa är en fråga om förståelse ansåg en kvinna, som framförde att man måste kunnajämföra sig med andra för att vara nöjd med sin lön.146