Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?motkraft. I många fall är fackens företrädare kunniga och aktiva medaktörer i arbetet.Men hos några av arbetsgivarna har samarbetet mellan arbetsgivare och facken varitkonfliktfyllda. Kunskapen om Jämställdhetslagens betydelse i lönebildningen och kunskapenom kraven på lönekartläggning, analys och åtgärder är stor, men efterlevnadenär fortfarande dålig. Man vet hur det ska vara, men gör det inte. Man säger att det är såsvårt. Men kanske tillåts motkrafterna härja fritt?Det mest påtagliga resultatet är att den traditionella lönebildningen med fackliga förhandlingarändrar karaktär eller tunnas ut genom de moderna löneavtalen, där lönegrundandeprinciper, samverkan om lönestrukturen och i vissa fall en procentsats förkollektivets löneökningar, är det enda vägledande för själva lönerna. Samtidigt är arbetetmed att kartlägga och korrigera löneskillnader väldigt trevande.Min slutsats är att de tio arbetsgivarna inte funnit former för att samverka med facken.Varken utifrån löneavtalen eller utifrån de nya kraven i Jämställdhetslagen om aktivaåtgärder för att främja jämställda löner. Dessa åtgärder är en form av självsanering,som parterna inte är vana vid. Det kommer till exempel till uttryck i Partille kommun,där Kommunal inte ville vara med. På Försäkringskassan i Kronoberg har fackenoch arbetsgivarna haft svårt att samverka och på Sveriges Radio står arbetsgivaren föråtgärderna medan facken vill förhandla som tidigare.På några länsstyrelser fanns samma kontrovers och personalcheferna hänvisade till attnågot fackförbund inte vill ha arbetsvärdering.SlutsatserÅr 2004 har fyra av de tio arbetsgivarna börjat om med arbetsvärdering. Arbetetbeskrivs som mödosamt och tycks sakna den energi som skulle behövas. ”Ett nödvändigtont”, sa flera av de intervjuade. Trots att de som deltog i LÖV-projekten beskriverarbetet som positivt och lärorikt, så visar intervjuerna sju – åtta år senare att det arbetesom gjordes under projektet var alltför omfattande för att permanentas. Väldigt lite avkunskaper, erfarenheter eller metoder togs tillvara.Min viktigaste slutsats av denna studie är att – för att åstadkomma hållbart jämställdalöner – krävs hårt, tålmodigt arbete av människor som ser att löneskillnader kan bero påkön, som inte accepterar det och har makt och mod att ändra på det.I denna studie ser jag sådan uthållighet och en ”icke acceptans” i Partille kommun,uthållighet på Försäkringskassan i Kronoberg. På Sveriges Radio är man uthållig medvärderingen av arbeten, men där måste man följa upp med den individuella lönesättningenför att bevara trovärdigheten bland medarbetarna. På länsstyrelserna, på Mitt-180