Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Och därmed motverka fastlåsning av den egna organisationen i sega strukturer. Prognosenvar tyvärr inte så bra som det goda utgångsläget borde ha gett möjlighet till. Vidtidpunkten för min sista intervjuomgång, 1998, hade förändringsarbetet avstannat ochstått still i nästan ett år.Hur gick det sen för Ericsson Anslutningssystem i Skellefteå?Uhlin (2004) konstaterar att Ericsson Anslutningssystem AB i Skellefteå idag har enarbetsorganisation som bygger på jämställdhet, med kvinnor och män som arbetar sidavid sida – på alla arbetsstationer – och lönerna skiljer inte på kön. Företaget har underflera år haft tydliga mål kring jämställdhet. Företaget lyfter själv fram jämställdhet somen förutsättning för snabba omorganisationer, dvs för att kunna bygga om arbetslagen iproduktionen. Denna uttalade medvetenhet om jämställdhet fanns inte alls när jag förnästan tio år sedan gjorde mina intervjuer.Den jämställda och effektiva organisationen lever kvarDetta är troligen en effekt av den förändrade jämställdhetsdiskursen som finns i samhälletidag, men kanske är detta, att aktivt jobba med jämställdhet, också en förklaringtill framgången med förändringsprojektet – för det gick ganska bra. Den platta organisationensom infördes i mitten av 1990-talet är kvar och fungerar som det var tänkt.Uhlin (2004) beskriver att numera har alla i produktionen överblick över produktionslägetoch känner till det ekonomiska resultatet. De olika ”funktionerna” i arbetslagensamverkar med experterna inom administrationen: personalansvarig med personalchefen,teknikansvarig med teknisk chef, planerarna med produktionschefen och produktionsledaren.Personalen i produktionen har fått utbildning i sina olika funktioner.Jag befarande, som jag skrev ovan, lite för pessimistiskt att kvinnorna i produktionenenbart skulle ”välja” funktionerna planering och personal, medan männen skulle ”välja”teknikfunktionen i arbetslagen. Men så har det inte blivit. Överhuvudtaget är det mestkvinnor som tar på sig uppgifter i arbetslagen. Här verkar det som om den jämställdaoch könsblandade organisationen kan leva kvar, åtminstone ur denna aspekt.Ur andra aspekter fick jag tyvärr mer rätt i min pessimistiska prognos för nyskapad ochökad könsuppdelning och könsmärkning. Inom produktion ökar andelen män. Kravenpå behörighet för högspänningsarbete och elsäkerhetsprov uppfylls enbart av dem somhar läst el-telelinjen på gymnasiet och dessa är unga män. Ytterst få kvinnor har dennautbildning. Detta hotar på längre sikt att förändra företaget till ett traditionellt mansdomineratindustriföretag. Ett problem som hänger ihop med detta är att företaget harinfört ett system där den här typen av utbildning ger högre lön. Facket försöker hävdade erfarna kvinnornas likvärdiga kompetens (20-25 års erfarenhet från produktions-112