13.07.2015 Views

Vad hände sen? - Göteborgs universitet

Vad hände sen? - Göteborgs universitet

Vad hände sen? - Göteborgs universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

vad hände <strong>sen</strong>?antal systemkrav sattes upp, exempelvis att användbarhet skulle överordnas exakthet.Det skapades ett arbetsvärderingsinstrument, kallat ”Växjömodellen”.Ungefär ett år efter projektets slut insåg kommunen att det inte fanns resurser att kompletteraoch underhålla arbetsvärderingssystemet. De fackliga företrädarna har av ochtill ställt krav på att befattningar ska omvärderas, men det har stupat på att systemetinte underhållits. Resultatet av ett mycket ambitiöst arbete rann ut i sanden. Det blevaldrig en ”naturlig del av lönesättningen”.Däremot gav LÖV-projektet en bild av yrkens värden i förhållande till varandra ochfokus flyttades från löner till arbetens krav. Den kunskapen används fortfarande, t exvid prioriteringar i de centrala förhandlingarna om löneutrymmen. De, som deltog iutformningen av arbetsvärderingssystemet lärde sig mycket om kön, jämställdhet ocharbetsvärdering. Idag säger deltagarna lite efterklokt att den kunskapen kunde förtsvidare på ett bättre sätt.Nyckelorden i Växjö var förankring, delaktighet och ”ett grovt instrument” för att jämförayrkesgrupper. Ett annat återkommande tema var att likvärdigt arbete ska ge likalön. Delaktigheten var bra under själva projektet, men eftersom arbetsvärderingssystemetinte underhölls, tappade medarbetarna och de fackliga företrädarna intresse ochförtroende för de värderingsresultat, som pre<strong>sen</strong>terades i slutet av projektet. Nu är kännedomenom arbetsvärderingen begränsad. Det grova instrumentet blev alltför resurskrävandeatt underhålla. Beträffande likvärdiga arbeten, anser man att löneskillnadernahar minskat.Efter första provvärderingen med Växjös arbetsvärderingssystem anslogs extra pengarför att korrigera vissa lågavlönade kvinnors yrken, exempelvis vårdbiträden, enhetscheferinom omsorgen och socionomer.Den tidigare lönekulturen, där de tekniska förvaltningarna hävdar att lönerna är marknadsutsatta,lever kvar. Inom vård och omsorgsverksamheterna kämpar man vidareför att höja lönerna. Värderingsresultaten präglade möjligen lönerevisionen 1999, mensedan har det inte använts direkt i lönesättningen. Idag är det snarare behovet av attrekrytera och omvärldens löneförändringar, som styr lönebildningen i Växjö kommun.3. MitthögskolanMitthögskolans projektidé var att skapa ett arbetsvärderingssystem för högskolemiljö.Målet var en sakligt grundad lönesättning, där variationer i arbetskraven skulle motsvaravariationer i belöningen för individers prestationer. Projektet skapade ett arbetsvärderingssystem,det vill säga en faktorplan och ett bedömningsformulär. Olika viktningarprövades på cirka 60 personer i de vanligaste yrkena.168

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!