Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?Projektledaren beskrev hur KOM-projektet fick ”styrfart”, först när det var på väg attavslutas. En reflektion kan vara att det är problematiskt med korta avgränsade projekt,där det är svårt att hinna med de uppsatta målen. Men ställt mot jämställdhetshandläggarensbeskrivning av jämställdhetsarbete som ett evighetsarbete, där det gäller att”blåsa på ordentligt” för att det skall märkas, kan man undra vilka de eldsjälar är somorkar med längre projekttider. Kanske behövs det många små steg och KOM-projektetvar ett av de stegen.Några av de uppgifter som framkom under studien ger ändå anledning till att funderaöver hur många steg som återstår att tas och kanske också vilka som inte har tagits ochvarför:• 91 procent av männen och 64 procent av kvinnorna som besvarat enkäten anseratt arbetsplatsen är jämställd.• Männen tror i högre grad än kvinnorna att kvinnor och män har lika lön för likaeller likvärdigt arbete. (enligt verksamhetsberättelsen för 2002, låg kvinnorna påca 83 % av männens lönenivå).• Personalchefen beskriver att det är svårt att få såväl män som kvinnor att sökahögre chefstjänster. Men de högre cheferna är ändå mestadels män.• Enligt Personalchefens ser företaget det som en merit att vara föräldraledig.Enligt enkäten tycker hälften av de tillfrågade att föräldraledighet är en positivmerit för arbetet, men endast 9 % av dessa tror att också arbetsgivaren tycker det.Jämställdhetshandläggaren, som är ganska ny i organisationen beskriver jämställdhetsarbetetsom en Sisyfusuppgift. I KOM-projektet fanns ambitionen att inplantera jämställdhetsom ett naturligt inslag i verksamheten på arbetsplatsen. Elva år senare gerverkets jämställdhetsgrupp uttryck för samma ambition och driver envetet jämställdhetsfrågornavidare, trots ett uttalat lågt intresse bland merparten av de anställda.91