Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?särskilda problem som borde uppmärksammas. Därmed inrättades AlfaQ som nämns iuppräkningen ovan.De svenska satsningarna på jämställdhet i svenskt arbetsliv kan alltså ses som en delmängdav andra satsningar initierade från andra problemformuleringar, ibland liggandeutanför arbetsmarknaden. Sveriges internationella rykte som ett föregångsland för jämställdhetgrundas bl a på den stora andelen kvinnor i arbetskraften, lång föräldraledighetoch tillgången till barnomsorg medan den kraftigt segregerade arbetsmarknad sällannämns i dessa sammanhang. De olika delarna hänger samman och avspeglas ocksåi karaktären på de olika jämställdhetssatsningar som gjorts genom åren. Den kvinnoarbetsmarknadsom uppstod till följd av arbetskraftsbehoven i början av 1950-talet, ochsom de första satsningarna i listan ovan syftade till att stimulera, fick sämre villkorän den manliga vilket skapade senare behov av olika kvinnosatsningar, inte sällan avarbetsmiljökaraktär.Individen som aktörBeskrivningen av programmen och satsningar ovan har gjorts i termer av organisationoch struktur. Satsningar uppstår inte ur intet. Hur organisationerna fungerar avgörsav de individer som där är verksamma. Det är därför möjligt att göra en historieskrivningmed individer som aktör i centrum. Det är dock vår övertygelse att organisationernaoch organiseringsperspektivet är mest adekvat för beskrivning och komparation.Vi begränsar oss därför till att hänvisa den aktörsintresserade till den tidigare nämndaskriften av Bäckström och Sandberg, som upprepade gånger lyfter fram färgstarka ochviktiga personer. Även i Hagberg (1995) presenteras ett antal femokrater som tillsammanssåg till att KOM-programmet realiserades. I flera av de artiklar som följer kommervi att möta eldsjälar som arbetar för att öka jämställdheten i sina organisationer.Vad hände sen? – resultat av utlysningenI det allra första stycket ställde vi frågan om det är något speciellt med jämställdhetsfrågansom gör den särskilt besvärlig att hantera och/eller studera. På de mellanliggandesidorna har vi visat att det under 50 års tid gjorts upprepade, kanske kan man sägaständiga, försök att åstadkomma jämställdhet i svenskt arbetsliv. I de kommande artiklarnavisas hur det gått i några av dem.De tio artiklarna kan grupperas på olika sätt t ex efter satsningarnas syfte, satsningenslängd och omfattning, eller finansieringens betydelse. Gemensamt för artiklarna ärsvårigheten att urskilja vad som beror på de riktade satsningarna och vad som beror påde övriga förändringar som samhället genomgick under denna tid. I boken presenterasde därför i någorlunda kronologisk ordning men några teman kan urskiljas.23