Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?lades till en sorts ”små förmän” och att detta skapade dålig stämning bland de kollektivanställda.De kallade problematiken ”Problemet med kvinnorna”. Själva påtaladekvinnorna bland annat bristen på den formella auktoritet och medföljande befogenhetersom finns i en arbetsledarbefattning. I samordnarbefattningen var det tvärtom mycketviktigt att de arbetsledande arbetsuppgifterna tonades ned och detta var troligen orsakentill den stora tveksamhet som fanns kring samordnarbefattningen. Just delegeringav makt verkade vara en känslig fråga, kanske för att det handlade om kvinnor ochkvinnoarbetsplatser 5 .Förändringsprojektet vid Konverteringsfabriken i Skåpafors var större och mer radikaltän det i Kappa Kraftliner. Konverteringsfabriken använde i högre grad drastiska metoder,till och med tvång, när olika delar av den nya organisationen skulle implementeras,kanske just för att försöka hantera det besvärliga utgångsläget. Förändringarnaskedde inledningsvis också betydligt snabbare och i större steg. Det blev dock mångalåsta positioner och olika typer av återställare som efter en tid gjorde att organisationenåtergick till något som mycket liknade den ursprungliga – ibland redan innan den nyaorganisationen hade börjat fungera. Många av återställarna var könsbaserade och följdekönsordningens könsegregering och könhierarki. Den ojämställda könsordningen– och de ojämställda praktikerna – återställdes. Detta gör att man kan tolka resultatetsom tämligen negativt, åtminstone ur ett kortsiktigt perspektiv.Hur gick det sen för Duni Konverteringsfabriken i Skåpafors?När jag efter tio år kommer tillbaka till Konverteringsfabriken i Skåpafors är det mestasig likt. Antalet anställda vid företaget är ungefär lika som för tio år sedan och ävenkönsfördelningen ser lika ut. En av mina kontaktpersoner kommenterar detta medorden: Med tanke på så mycket som har hänt under åren är det nästan otroligt så lika siffrornaär 1994 och 2004. Det har varit en del svängningar, i både antalet anställda ochkönsfördelning. Vissa perioder med hög beläggning, stora produktionsvolymer och nyamaskiner har man nyanställt ganska många och eftersom män prioriteras har andelenmän i produktionen ökat. Andra perioder har dominerats av ekonomiska bekymmeroch behov av att skära i kostnaderna – då har antalet anställda i produktionen minskats.Det har främst inneburit att männen slutat, eftersom de var de mest nyanställda. Precissom vid Kappa Kraftliner har det inte varit frågan om direkta uppsägningar, ingen harbehövt sluta mot sin vilja. För några var det ”naturlig avgång” som gällde, andra valde5 Jag har sett liknande mönster på andra företag med stark könssegregering – här kan kvinnliga samordnaremöta passivt och aktivt motstånd från före detta arbetsledare som övervakar arbetslagen och baraväntar på att samordnarna ska misslyckas, från manliga arbetskamrater som vägrar ta order från enkvinna och från kvinnliga arbetskamrater som tyckte att samordnarna kunde vara ”springflicka” åt deandra i arbetslaget.106