Vad hände sen? - Göteborgs universitet

vad hände sen?InledningUlla Göranson och Elisabeth SundinÅr 2005 kungjorde VINNOVA utlysningen ”Genusperspektiv på innovationssystemoch jämställdhet – forsknings- och utvecklingsprojekt för hållbar tillväxt”. I textenbetonades att projekt inom satsningen skulle vila på ”genusvetenskaplig grund”. Somen del i arbetet att skapa en vetenskaplig grund beslutade VINNOVA att förberedautlysningen genom att söka kunskap om vilka erfarenheter som kunde dras från tidigaresatsningar med liknande ambitioner. Att välja uttrycket ”liknande” istället för”samma” motiveras av att både forskning och politik inom området genomgått betydandeförändringar, något som vi vill visa i det här inledande kapitlet. Förberedelsearbetetbestod av en utlysning som kungjordes i maj 2004. Den fick rubriken ”Vadhände sen?” preciserat med undertiteln ”långsiktiga effekter av jämställdhetssatsningar”.Som titeln ”Vad hände sen?” antyder var den planerade utlysningen ”Genusperspektivpå innovationssystem och jämställdhet – forsknings- och utvecklingsprojekt förhållbar tillväxt” inte det första försöket att med hjälp av offentliga medel stimulerajämställdhet i svenskt arbetsliv. Svaret på frågan ”Vad hände sen’” avser följaktligenatt söka kunskap om vilken betydelse föregångarna haft. Är det mera jämställt i deorganisationer och företag där jämställdhetsprojekt ägt rum? Beror, i så fall, eventuellaförändringar på de satsningar som gjorts tio eller tjugo år tidigare?Frågan ”Vad hände sen?” tänktes besvaras med hjälp av personer med kunskap om tidigareförsök och insatser. De inviterades genom utlysningen till att återvända till organisationerde tidigare varit engagerade i eller till frågeställningar de tidigare studerat.”Återvändarprojekten” skulle ta högst ett halvt år att genomföra och rapporterasskriftligt till VINNOVA. Det är dessa återrapporteringar vi samlat i den här antologin.Ett antal personer hörsammade utlysningen och tio förslag till återvändande på temat”Vad hände sen?” beviljades medel. Som kommer att framgå behandlas satsningar avolika karaktär, lanserade vid olika tidpunkter, i artiklarna. De tidigaste, från 1950- och1960-talen, saknas liksom de allra senaste, genomförda inom EUs socialfondsprogram.De senare finns dock indirekt med bland de studerade projekten eftersom EU-medel påolika sätt är med i finansieringsbilden i flera av projekten som presenteras i antologinskommande kapitel.Grundfrågan – vad betyder de satsningar som görs – är ständigt återkommande bådei politik, näringsliv och forskning. Utan kunskap om sambandet mellan beslut, hand-9